XR MMM
— Jag skall till punkt och pricka samt ef-
ter bästa förmåga uträtta era befallningar, det
svär jag er!
— Ge mig det lilla skrinet af sköldpadds-
skal, som du haft det förståndet att rädda un-
dan vid olyckstillfället, och som, om jag ej be-
drar mig, ligger derborta på stolen.
— Här är det, herr chevalier.
Och Jakob lade det begärda skrinet på sän-
gen.
VII.
Ärendet.
Rolf framdrog ur barmen en mycket liten
nyckel af guld, hvilken var fästad vid ett svart
band som han bar om halsen.
Med denna nyckel öppnade han skrinet och
tog derur tvenne pappersbuntar, omlindade med
röda band och förseglade med ett stort, högst
egendomligt sigill.
Detta sigill föreställde djefvulen i hans seger-
glädje, vändande den korsfästes bild upp och
ned och trampande under sina bockfötter det
döende påskalammet.
Med en röd blyertspenna, som låg i skrinet
bredvid papperen, skref Rolf på buntarne num-
merna 1 och 2.
— Jakob, sade han derefter, hör mig, och
glöm icke ett enda ord af hvad jag nu säger
dig!
— Räkna på mitt minne, svarade betjenten;
det skall icke svika.
— Så snart jag slutat, fortfor Rolf, skall du
oförtöfvadt bege dig utaf till Saint-Germin. Der