XR MMM — Jag skall till punkt och pricka samt efter bästa förmåga uträtta era befallningar, det svär jag er! — Ge mig det lilla skrinet af sköldpaddsskal, som du haft det förståndet att rädda undan vid olyckstillfället, och som, om jag ej bedrar mig, ligger derborta på stolen. — Här är det, herr chevalier. Och Jakob lade det begärda skrinet på sängen. VII. Ärendet. Rolf framdrog ur barmen en mycket liten nyckel af guld, hvilken var fästad vid ett svart band som han bar om halsen. Med denna nyckel öppnade han skrinet och tog derur tvenne pappersbuntar, omlindade med röda band och förseglade med ett stort, högst egendomligt sigill. Detta sigill föreställde djefvulen i hans segerglädje, vändande den korsfästes bild upp och ned och trampande under sina bockfötter det döende påskalammet. Med en röd blyertspenna, som låg i skrinet bredvid papperen, skref Rolf på buntarne nummerna 1 och 2. — Jakob, sade han derefter, hör mig, och glöm icke ett enda ord af hvad jag nu säger dig! — Räkna på mitt minne, svarade betjenten; det skall icke svika. — Så snart jag slutat, fortfor Rolf, skall du oförtöfvadt bege dig utaf till Saint-Germin. Der