Itallen har för närvarande Ingen regering, det vill icke gå att få ihop någon ny minister; men det ser ut som det skulle bli en konservativ. Detta skall väl skydda Italien för öfverilade företag; men landet kan endast blomstra upp så vidt parlamentet kraftigt vidhåller de besparingsplaner, hvilka det så lifligt förordat. Med en finansförvaltning, som räknar statsbristen i hundratals milloner, måste hvarje regering gå under. Äfven Österrike har kommit till sista stadiet för en statsbankrutt, utan att dess ledare hunnit öfvertyga sig om den ouudgängliga nödvändigheten af en storartad bot och bättring. Det berättas att en österrikisk diplomat, då någon höfligt men sarkastiskt anmärkte likheten mellan de financiella förhållandena i Wien och Florens med en betydelsefull tillförsigt svarat, att det är stor skillnad på Österrike, som redan är vant dervid och förstår att reda sig; Italiens existens kunde deremot löpa stor fara. Osterrikarne tro sig verkligen ha vant sig vid skulder, likasom salamandern vid eld; men deremot ha de alldeles icke vant sig att betala skulder. Och om försoningen med Ungern trots alla vackra fraser skulle misslyckas, så har Österrike sannolikt att befara en stor afräkning.