Rv UV VÄRAÄLV ARI N Av J AV VVS 0
——
Boemprosten Melin i Lund har blif-
vit utnämnd till kommendör i andliga ståndet af
nordstjerneorden. Det skedde på samma dag
som professor Fleusburg blef utnämnd till bi-
skop i Lunds stift, och var egnadt att ställa de
båda i jemnbredd uti värdighet, om än icke i
makt och inkomster.
Hreaturssjukdon. Kommerskolle-
gium har förklarat Jutland smivtadt af sjukdom
bland svinkreatur och kungjort att Santander
i Portugal är smittadt af kolera.
Ny poststation öppnas den 1 januari
vid Alanäsets kyrka i Alanäsets kapellförsamling
inom Jemtlands län.
En festlighet skulle i går afton ega
rum i Göteborg uti börsens festivitetsvåning för
att åt landshöfdingen grefve Ehrensvärd, hvil-
ken till densamma inbjudits, egna en hyllning
för det nitiska sätt, hvarpå grefve E. medver-
kat till represeutationsfrågans lösning.
Den sköna Helena visade sig i
förrgår för fyrationde gången på dramatiska tea-
tern. Salongen var fullsatt.
Extra teaterscen. Vid onsdagens
representation af Eugelbrekt och haus Dalkar-
lar, å Stora Teatern tilldrog sig följande tragi-
komiska intermezzo. Under första akten, der
flera jullekar förekomma, uppenbarar sig äfven
en julbock, som spelar den församlade menig-
heten flera puts. Plötsligt höres klämtning och
alla gripas af förskräckelse. Så äfven julbocken.
I går tycktes dock framstiällaren af denna fyr-
fota-rol blifvit mer än vanligt alternerad; ty
hans språng blefvo alltför lifliga och hade til!
påföljd att han slutligen tog öfverbalansen och
timlade öfver rampen ner i orehestern. Publi-
ken syutes i början något bestört, men då den
vige fyrfotingen åter blef upphjelpt på teatern
och syntes oskadad, kunde ett häftigt utbrott
af skratt ej längre tillbakahållas, och den all-
varsamma scenen i pjesen fick härigenom en
särdeles komisk anstrykniug. (P.-T.)
Opartisk censur. I den af hr IF.
Hodell för södra teatern skrifna nyarspjesen
I Nybrovilen förekommer bland annat fyllnads-
gods en stipendiat, som har några kupletter att
sjunga om huru han skött sina äligganden i
rättvisans tjenst så väl, att han blifvit tilldelad
res-anslag, för att såsom en värdig represen-
tant för vissa polisinstitutiouer uppträda i frem-
mande land. Denna figur har af censuren —
d. v. s. öfverståthällare-embetet — blifvit stru-
ken så till vita, att han icke far yttra ett enda
ord på scenen. Nu frågas: är det så småädligt
för Stockholms polis (i händelse att den figur,
som ofvan nämnes, verkligen skulle föreställa
denna stads polismästare) att det offentligen
omtalas att dess chef varit så driftig och hu-
man, att han, såsom en rimga belöning, fått
sig beskärdt ett resestipendium, eller är det
måhända icke öfverstäthållare-embetets sjuka
samvete, som härvidlag gjort sig gällande?
A ett annat ställe i pjesen förekommer en
kungörelsen, som beklagar sig öfver att den
blifvit utsatt för åtlöje, men får af en annan
uppträdande figur till svar, att det icke är
hennes (kungörelsens) fel att hon kommit till
verlden, utan att det återfaller alltid på fadern,
som skapat henne, och att hon har en hel
mängd misslyckade syskon förut Afven dessa
rader hafva af censuren blifvit strukna. Och
hvarföre? Jo, man trodde sig deri spåra eu
hänsyftning på öfverstäthallare-embetets sorgligt
ryktbara — mars-pass-kungörelse! — Och detta
öfverstäthåällare-embete är nu det, som skall
utöfva det ansvarsfulla kullet att vara hufvud-
stadens teatercensor. — IJade denna stipen-
diat eller denna kungörelse antagits eller
kunnat antagas hänsyfta på något annat än öf-
verstäthällare-en:betet, så hade ingen anmärk-
ning blifvit gjord — detta torde vara fullkom-
ligt säkert! ... Nan dä detta cenusorskap kallas
opartiskt?
Det bör tilläggas att man till och med gått
så längt att förbjuda skådespelaren, som skall
utföra stipendiatens roll, att maskera sig huru
han för godt finner.
Emedlertid kommer nu oftanämude stipen-