än, att reformen firats med glädje och gamnan. Norrköping skall om måndag fira sin fest. r Svenska illiga julfFroitningen besökte i g Industrimagasinet och gjorde åå ippköp. Ber nya riksdagsordningen. Vi meddela i korthet den nu antagna riksdags ordningens hufvudgrunder: iHufvudprineipen är upphäfvande af allt politiskt ståndsoch klassväsen och införande af samrfälda val samt Hrålstamarsystem. Den utplånar all sjelfskrifvenket både för ätter, klasser och individer, och låter båda representantkamrarne utgå från hela folket, men bereder ät dem en karaktersskillnad genom det olika förfaringssättet vid valen till hvardera kamniared. . Båda kamrarne hafva lika makt och befoenhet. Första kammaren väljes för nio år, med ralfrihet inom hela riket, af landstingen, och al stadsfullmäktige i de städer, som cj i landstmeen deltaga. För valbarhet till denna kammare fordras att ha nått 35 års ålder samt att antingen ega fastighet af 80000 rdrs ippskattninesvörde eller en ärlig inkomst af 4,0600 rdr. Ledamöterna åtnjuta icke nägot arvode. Andra kammaren utses för en period af tre år. Val till denna kammare ske särskilt för städerna och särskilt för landsbygden. På landet väljes en riksdagsman för hvarje domsaa, och två om folkmängden inom en domsaga öfverstiger 40,000. Från städerna väljes eu riksdagsman för hvarje 10,000-tal af folkmängden. äder med mindre folkmängd ordnas i valkretsar, så vidt möjligt är inom länet, så att hvarje riksdagsman kommer att representera minst 6,000 och högst 12,000 stadsinnevånare. Första gången ordnas dessa kretsar al konungen. Valen ske omedelbart i de större städerna; men i de mindre städerna och på landet är det lemnadt fritt åt kommunerna att sjelfva besluta om valen böra medelbart, d. v. s. genom elektorer, hvaraf en utses för hvarje 5090tal innevånare, eller omedelbart förrättas. Valrätt till andra kammaren tillkommer hvarje i kommunen röstberättigad man, som eger fastighet till 1,000 rdrs värde eller skattar för 800 rdrs årlig inkomst. Alla valmän hafva lika rösträtt d. v. s. en röst. — Valfriheten är bunden inom valkretsen och för valbarhet erfordras att hafva uppnått 25 års ålder. Ledamöterna erhålla af statsmedel 1,200 rdr i arfvode för hel riksdag. Riksdagen sammanträder årligen den 15 jar nuari. Stackars prestestänrd. Niandra tycka att det var orätt gjordt af presteständet i dess helhet att icke kärleksfullt antaga reformen. En brefskrifvare från Stockholm till tia ingen Upsala (man törs väl gissa att deune bretskrifvare är den ene af Upsalas värdige representanter) tycker deremot att presteståndets fel är att det icke afslog reformen. Det är dt att läsa hans utgjutelse deröfver: I 1865 ärs prestestånd fanns ingen enda man, som vågade eller ville begära votering sedan adeln afslaget. Ja, man lärer verkligen vent af fruktat för en sådan votering, ty man befarade att Nejen skulle , hvarigenom den sista villan kunnat blifva värre än den fö Så farligt hade det väl ändock icke varit: det var ju ändock Ingen som ville och vägade göra revolution och sjelfve justitieministera ville ju, såsom han sade till deputationerna, endast hafva ctt kärleksfullt ja at presteståndet?. Min oförgriglipa mening är verkligen den, att, om presteståndet afslagit, skulle väl mycket klander deröfver försports, i tidningar och kotterier, men det beslutet snart ceudast betraktats såsom månget föregående. Men den mannen, som skulle begärt en sådan votering, fans icke uti 1865 års prestestånd, och kanske just derför har detsamma också för alltid upphört att vara ett politiskt riksständ här i landet. Den mannens (brefskrifvaren menar riksarkivarien Nordström) ganla stol i det högvördiga ståndet intogs nu, sasom bekant är, af hr statsrådet Carlson. Atminstone är det ipliga mening, att just denna omFn NN (RR Ordf.: nan to vår oför Välan! Men vi komma uu till en anhvilket släåser; 43 til cam hör