Historiken öfver upphofvet till
representationsreformen.
I den korta historik häröfver som lemnades
i lördagsbladet förekom genom misskrifning Per
Nilssons i Espö i stillet för hans länskamrat
Ola Jönssons i Kungshult namn, bland de tre
ledamöter af bondeståndet, hvilka vid slutet af
1860 års riksdag bragte frågan om en repre-
sentationsreform från ord till handling. Denna
miss-skrifning, som vi härmed rätta, har gifvit
Per Nilsson i Espö tillfälle att begära plats i
tidningen för följande utförligare förklaring:
Det är icke ovanligt, då stora samhällsfrågor vun-
nit sin slutliga lösning, att man uppsöker enskilda
rersonligheter, åt hvilka man vill tillmäta en större
del i den samverkan som slutligen gjort en dylik
frågas genomförande möjlig, så är ock förhållandet
nu, sedan representationsförslaget blifvit upphöjdt
till gällande lag.
Men som mitt namn blifvit, af misstag, anteck-
nadt såsom ett af de tre, hvilka uti Dagens Nyhe-
ter n:o 288, uppgifvits såsom första upprinnelsen till
frågans uppkallande vid slutet af riksdagen 1860,
har jag funnit mig skyldig att beriktiga nämnde
uppgift. .
vid början af riksdagen 1859 vidtalades en af
borgareståndets inflytelserikaste och kunnigaste le-
damöter att utarbeta och hos konstitutionsutskottet
väcka ett nytt förslag till nationalrepresentationens
ombildning. Det löfte som härtill gats kunde dock
icke inlösas förrän riksdagen framskridit så långt,
att man ansåg den återstående tiden otillräcklig
att genomdrifva något reformförslag till hvilande
på nämnde riksdag. Bondeståndets ledamöter hade
dock icke uppgifvit hoppet om möjligheten att nå-
got borde och kunde göras för att hålla denna vig-
tiga fråga vid lif. Deras enskilda samtal rörde sig
vid mångfaldiga tillfällen om sättet huru detta
skulle tillgå. Vid ett tillfälle då ståndsbröderna
Uhr, Rosenberg och Ola Jönsson från Malmöhus
län voro tillsammans hade aftal dem emellan träf-
fats derom, att Uhr, efter slutet af näst blifvande
lenum hos bondeståndet skulle till enskildt öfver-
läggningsämne framställa: Bör någon åtgärd, från
bondeständets sida, vidtagas för att till lif åter-
väcka frågan om nationalrepresentationens ombild-
ning ? Och, i fall detta bejakas: Hvilka åtgärder
anser sig ståndet böra vidtaga? .
Resultatet af den diskussion inom bondeståndet,
som i anledning af Uhrs frågor uppkom, blef: att
ståndet skulle aflåta en enskild skrifvelse till kungl.
maj:t med underdånig begäran att kungl. maj:t
täcktes vid nästkommande riksmöte aflåta nådig
proposition med förslag till ny riksdagsordning på
vissa af ståndet föreslagna hufvudgrunder. Sedan
detta resultat blef kändt för borgareståndet, an-
staltades ett gemensamt enskildt möte de båda stån-
den emellan, och i detta möte fattades öfverens-
kommelse att äfven borgareståndet borde aflåta un-
derdånig skrifvelse till kungl. maj:t i samma syfte
som den inom bondeståndet beslutade.
Häraf framgår tydligt och klart att ingen sär-
skild ära tillkommer mig framför någon af mina
reformvänliga ståndskamrater, utan att om det kan
anses ligga någon särskild vigt på den i tidningen
omförmälda konferensen emellan de tre ledamöter-
na af ståndet, är det Ola Jönsson, men icke mig
äran härat tillkommer. Detta har jag ansett mig,
sanningen likmätigt, skyldig låta komma till all-
mänhetens kunskap.
Stockholm den 10 december 1865.
Per Nilsson 1 Espö.
Det är med de stora politiska och sociala
frågorna, som med de stora vetenskapliga upp-
finningarne: den som är deras fader kan icke
uteslutande tillräknas äran deraf, ty många tan-
kar och många försök af andra ha föregått
födsloarbetet. Men vederbörlig ära tillkommer
i allt fall städse den eller dem som bragt tan-
ken till verklighet. Bondeståndet i sin helhet
— och Per Nilsson i Espö icke minst! — skail
i allt fall evigt stå i ovansklig glans för sitt
storsinta och mycket offrande förhållande under
dessa 5 åren, då det aldrig skytt att låta de
skattebördor, som det tyngst drager, oupphör-
ligt ökas för att derigenom bidraga till målets
vinnande.
Till historiken hörer för öfrigt att häradshöf-
divg Husberg uppsatte bondeståndets skrifvelse
till kungl. maj:t.,