AREVA IAU VARV UYVE SES om BHrvvy IV ASIM AR RM fått rådfråga sin egenkärlek än nationens behof och uttalade önskan, så hade förslaget säkert blifvit annorlunda. Man hade påstått att förslaget saknade garantier förframtiden. Ja, hvad kunde det annat. Ingen af motståndarna kunde lemna garantier för, att han satt på riddarhuset den följande dagen. Motståndarna klandrade att många bland folket blifvit uteslutna från representantkället. Detta vore mycket lätt att hjelpa, och taiaren för sin del hade ingenting emot, att man öppnade på portarna åt det hållet. (Skratt). Det hade förvånat talaren att man kunnat förmoda, att konuugen och regeringen skulle frångå ett förslag, som vunnit två stånds förtroende och bakom dem hela nationens. Man kan icke tillräkna dessa okunnighet, icke brist på fosterlandskärlek, man kan icke frånkänna dem att ha lika stora rättigheter som adeln och att ha gjort sig lika förtjenta om fäderneslandet som den. Talaren trodde, att adeln talat allt för mycket om sina rättigheter; det är den personliga förtjensten som ensamt förvärfvar sådana, och det kan väl ej nekas till att folket lemnat många af landets ypperste. Dessutom borde ej glömmas konungens obegränsade rätt att utnämna så många adelsmän, som han kan finna för godt. En talare hade yttrat att man af pietet för det gamla skulle akta sig att rifva sönder det. Det var en vacker tanke, scm talaren äfven gillar och ämnar rösta derefter. Det är nemligen af pietet för 1809 års konstitutionsutkott, hvars vackra löften till svenska nationen det var talaren en glädje att med sin röst infria. (Stormande bifall, starka hyssjningar.) Presidenten gr. C. G. Mörner började med ett ytterst häftigt anfall mot deputationerna och adresserna från landsorten, hvilka han ausåg för obefogade och löjliga, ehuru de förra noggrannt omnämnts och de sednare intagits i Sverges officiella tidning. Den sedan förra riksdagen tillsatta retormkomiten fick sig äfven en släng ock kallades af den ädle grefven för agitationskomiten. Mot pressen och särskildt mot Aftonbladet, gjordes ett hugg, och såväl adelscirkuläret som adressen till presteståndet påstods ha gått ut från det hållet. Derefter upprepade talaren den gamla kända litanian öfver det nya förslaget, inblandad med en och annan liten historia och muntrande anekdot, t. ex. att motförslaget hade varit mycket svårt att få itryckt. Man hade farit från det ena tryckeriet til det andra (talare glömde att nämna om det äfven varit hos Dagligt Allehanda?) men blifvit afvisadt. Slutligen yrkade talaren afslag, utan att doek underkänna behofvet af en reform. Den måste uttryckas i ett annat förslag, som ej så mycket smakade af folkviljans medregentskap (starka rop och hyssjningar.) Talaren kunde dock ej afhålla sig från tanken på möjligheten att förslaget kunde gå igenom, och denna tanke framkallade ett litet skriftetal å egna och partivännernas vägnar. De skulle då efter bästa förmåga söka afvärja de vådor som skulle päåkomma landet — detta land, om hvilket de, ehvad som än kunde hända, skulle säga detsamma som Axel Oxenstjerna sade om Christina: Hon är ändå den store Gustafs dotter. (starka bifall och hyssjningar samt rop på proposition.) Doktor frih. Cederström talade för förslaget. Han yttrade bland annat: man har sagt att adeln uppfordras att underskrifva sin egen dödsdom. Enligt min öfvertygelse skall adeln just genom att förkasta det kungl. förslaget underskritva sin dödsdom i svenska folkets förtroende. Frih. Rudolf Cederström uppläste en skrift, som innehöll motiverna till hans afslag. Han förebrådde baron Hugo Hamilton derföre att denne för 21 år sedan talat emot representationsretormen nen nu arbetar för densamma. Brukspatronen von Stockenström sade sig länge ha tvekat innan han fattat sitt beslut i frågan. Han är icke blind för förslagets bristfälligheter, men anser klokhet och fosterlandskärlek bjuda honom att understödja detsamma. Han anser landstingen ej vara en så löslig grund att bygga på, som man sagt. Institutionen är tre år gammal och har under denna tid visat sig värdig ett så vigtigt förtroende. Tal. har hög tanke om svenska bondeståndets hederskänsla och fosterlandskärlek, och om vi blott arbeta på att sprida upplysning i kojorna, ser tal. ingen fara uti att lägga makten i händerna på detta stånd. Toi. Paykull talade med låg röst emot förslaget. Frih. Mannerbeim bemötte det af flera talare fällda yttrande att deputationerna ej kunna anses vara ett uttryck af folkets önskan. Tal. är sjeli en ifrig vän af det kungl. förslaget och har ej förut velat begagna sin representationsrätt, emedan han funnit den grundad på orättvisa. Tal. har aldrig sökt någons gunst, och det är af den renaste öfvertygelse han röstar sitt ja till förslaget. Majoren von Sckantz (deltagande i 1800 års riksdag) sade sig vara glad öfver att få lefva till den stunden, då han sättes i tillfälle att gagna sitt dyra fosterland genom att rösta för representationsförslaget. i Grefve Anton Wrangel fruktar inblandning i våra angelägenheter af främmande makter, icke så mycket fiender som vänner, i händelse förslaget går igenom. Derföre ämnar han vid omröstningen säga nej. Kapten Reutersvärd önskar lifligt förslagets framgång och kommer att lemna sitt bifall till detsamma. Prof. Olivecrona är fiende till förslaget, emedan det är orättvist. Han har tagit sin juridiska bildning i anspråk och efter bästa förmåga sökt bedöma detsamma ur statsrättslig synpunkt. Han har funnit det hvarken ega harmonisk jemnvigt eller vara bygdt på historisk basis. Det utesluter olönade akademiska lärare; dessa måste således visas från valurnan, då vaktmästare, kursorer och pedeller icke kunna förnekas att lägga sina röster deri. Nedre kammarens makt i anslagsfrågor skall ha till följd att regeringen blir för mycket beroende förd i ledband af denna kammare. Tal. röstar nej af fosterlandskärlek och pligt. galrretve von Essen förklarade sig ej ämna understödja förslaget. Frih. Ahlströmer åter lofvade att rösta för detsamma. Landssekreteraren Treffenberg höll ett tal, fullt af de grannaste fraser och bilder samt af de oförsyntaste anfall och beskyllningar mot landets liberala regering och isynnerhet representationsförslagets författare, Sveriges populäraste man. — Vackra saker stå att läsa i motiverna till detta förslag, och äfven talaren har för ett ögonblick Ts AA sir Af TöömAnnKm Am mars Am An lIäna AA olen