AREVA IAU VARV UYVE SES om BHrvvy IV ASIM AR RM
fått rådfråga sin egenkärlek än nationens behof
och uttalade önskan, så hade förslaget säkert blif-
vit annorlunda. Man hade påstått att förslaget
saknade garantier förframtiden. Ja, hvad kunde
det annat. Ingen af motståndarna kunde lemna
garantier för, att han satt på riddarhuset den föl-
jande dagen. Motståndarna klandrade att många
bland folket blifvit uteslutna från representantkäl-
let. Detta vore mycket lätt att hjelpa, och taiaren
för sin del hade ingenting emot, att man öppnade
på portarna åt det hållet. (Skratt). Det hade för-
vånat talaren att man kunnat förmoda, att konuu-
gen och regeringen skulle frångå ett förslag, som
vunnit två stånds förtroende och bakom dem hela
nationens. Man kan icke tillräkna dessa okunnig-
het, icke brist på fosterlandskärlek, man kan icke
frånkänna dem att ha lika stora rättigheter som
adeln och att ha gjort sig lika förtjenta om fäder-
neslandet som den. Talaren trodde, att adeln
talat allt för mycket om sina rättigheter; det är
den personliga förtjensten som ensamt förvärfvar
sådana, och det kan väl ej nekas till att folket
lemnat många af landets ypperste. Dessutom bor-
de ej glömmas konungens obegränsade rätt att ut-
nämna så många adelsmän, som han kan finna för
godt. En talare hade yttrat att man af pietet för
det gamla skulle akta sig att rifva sönder det. Det
var en vacker tanke, scm talaren äfven gillar och
ämnar rösta derefter. Det är nemligen af pietet
för 1809 års konstitutionsutkott, hvars vackra löf-
ten till svenska nationen det var talaren en glädje
att med sin röst infria. (Stormande bifall, starka
hyssjningar.)
Presidenten gr. C. G. Mörner började med ett
ytterst häftigt anfall mot deputationerna och adres-
serna från landsorten, hvilka han ausåg för obefo-
gade och löjliga, ehuru de förra noggrannt om-
nämnts och de sednare intagits i Sverges officiella
tidning. Den sedan förra riksdagen tillsatta re-
tormkomiten fick sig äfven en släng ock kallades
af den ädle grefven för agitationskomiten. Mot
pressen och särskildt mot Aftonbladet, gjordes ett
hugg, och såväl adelscirkuläret som adressen till
presteståndet påstods ha gått ut från det hållet.
Derefter upprepade talaren den gamla kända lita-
nian öfver det nya förslaget, inblandad med en och
annan liten historia och muntrande anekdot, t. ex.
att motförslaget hade varit mycket svårt att
få itryckt. Man hade farit från det ena trycke-
riet til det andra (talare glömde att nämna om
det äfven varit hos Dagligt Allehanda?) men blif-
vit afvisadt.
Slutligen yrkade talaren afslag, utan att doek
underkänna behofvet af en reform. Den måste
uttryckas i ett annat förslag, som ej så mycket
smakade af folkviljans medregentskap (starka rop
och hyssjningar.) Talaren kunde dock ej afhålla
sig från tanken på möjligheten att förslaget kunde
gå igenom, och denna tanke framkallade ett litet
skriftetal å egna och partivännernas vägnar. De
skulle då efter bästa förmåga söka afvärja de vå-
dor som skulle päåkomma landet — detta land, om
hvilket de, ehvad som än kunde hända, skulle sä-
ga detsamma som Axel Oxenstjerna sade om Chri-
stina: Hon är ändå den store Gustafs dotter.
(starka bifall och hyssjningar samt rop på propo-
sition.)
Doktor frih. Cederström talade för förslaget.
Han yttrade bland annat: man har sagt att adeln
uppfordras att underskrifva sin egen dödsdom.
Enligt min öfvertygelse skall adeln just genom att
förkasta det kungl. förslaget underskritva sin döds-
dom i svenska folkets förtroende.
Frih. Rudolf Cederström uppläste en skrift,
som innehöll motiverna till hans afslag. Han
förebrådde baron Hugo Hamilton derföre att denne
för 21 år sedan talat emot representationsretormen
nen nu arbetar för densamma.
Brukspatronen von Stockenström sade sig länge
ha tvekat innan han fattat sitt beslut i frågan.
Han är icke blind för förslagets bristfälligheter,
men anser klokhet och fosterlandskärlek bjuda ho-
nom att understödja detsamma. Han anser lands-
tingen ej vara en så löslig grund att bygga på,
som man sagt. Institutionen är tre år gammal och
har under denna tid visat sig värdig ett så vigtigt
förtroende. Tal. har hög tanke om svenska bonde-
ståndets hederskänsla och fosterlandskärlek, och
om vi blott arbeta på att sprida upplysning i ko-
jorna, ser tal. ingen fara uti att lägga makten i
händerna på detta stånd.
Toi. Paykull talade med låg röst emot för-
slaget.
Frih. Mannerbeim bemötte det af flera talare
fällda yttrande att deputationerna ej kunna anses
vara ett uttryck af folkets önskan. Tal. är sjeli
en ifrig vän af det kungl. förslaget och har ej för-
ut velat begagna sin representationsrätt, emedan
han funnit den grundad på orättvisa. Tal. har al-
drig sökt någons gunst, och det är af den renaste
öfvertygelse han röstar sitt ja till förslaget.
Majoren von Sckantz (deltagande i 1800 års
riksdag) sade sig vara glad öfver att få lefva till
den stunden, då han sättes i tillfälle att gagna sitt
dyra fosterland genom att rösta för representa-
tionsförslaget. i
Grefve Anton Wrangel fruktar inblandning i
våra angelägenheter af främmande makter, icke så
mycket fiender som vänner, i händelse förslaget går
igenom. Derföre ämnar han vid omröstningen säga
nej.
Kapten Reutersvärd önskar lifligt förslagets
framgång och kommer att lemna sitt bifall till
detsamma.
Prof. Olivecrona är fiende till förslaget, emedan
det är orättvist. Han har tagit sin juridiska
bildning i anspråk och efter bästa förmåga sökt
bedöma detsamma ur statsrättslig synpunkt. Han
har funnit det hvarken ega harmonisk jemnvigt el-
ler vara bygdt på historisk basis. Det utesluter
olönade akademiska lärare; dessa måste således
visas från valurnan, då vaktmästare, kursorer och
pedeller icke kunna förnekas att lägga sina röster
deri. Nedre kammarens makt i anslagsfrågor skall
ha till följd att regeringen blir för mycket beroen-
de förd i ledband af denna kammare. Tal. rö-
star nej af fosterlandskärlek och pligt.
galrretve von Essen förklarade sig ej ämna un-
derstödja förslaget.
Frih. Ahlströmer åter lofvade att rösta för det-
samma.
Landssekreteraren Treffenberg höll ett tal,
fullt af de grannaste fraser och bilder samt af de
oförsyntaste anfall och beskyllningar mot landets
liberala regering och isynnerhet representations-
förslagets författare, Sveriges populäraste man. —
Vackra saker stå att läsa i motiverna till detta
förslag, och äfven talaren har för ett ögonblick
Ts AA sir Af TöömAnnKm Am mars Am An lIäna AA olen