Smått och godt från Norrköping.
Den 26 november.
Efter åtskilliga om och men har man ändtli
gen kommit till handling och beslut, och till i mor
gon, verkligen i det sednaste laget, är ett samman
träde utlyst för att öfverlägga om ett offentligt
uttalande af öfvertygelsen här på platsen, att an-
tagandet af det hvilande representationsförslaget
vid denna riksdag, skall medföra fosterlandets fram-
tida lycka och befordra dess lugna utveckling.
Inbjudningen är undertecknad af 12 s. k. ;fram-
stående personer, af hvilka I äro medlemmar af
stadstullmäktige-kåren, som på detta sätt, om också
icke officiöst, då hvarken dess ordförande eller vice
ordförande tecknat sig som inbjudande, kan anses
stå i spetsen för affären, och derigenom gifvit den
helgden af ett ordentligt stadsbeslut och en full-
ändad opinionsyttring utan vank och lyte. Sam-
manträdet är utlyst att ega rum i arbetareförenin-
gens stora samlingssal, hvilket ej är alldeles utan
sin betydelse, emedan genom att välja denna den
rymligaste lokal för offentliga sammanträden här-
städes, inbjudarne tillkännagifvit sin förmodan om
ett särdeles talrikt tillopp ar deltagare, hvilken för-
modan jag också tager för gifvet ej skall komma
på skam. Jag förmodar att vi få tillfälle att åter-
komma till saken i tidens fullbordan eller ännu
förr.
Icke mycket mer än ett år är förflutet sedan en
stor nationalfest firades i Svealand. Det var den
4:de november 1564. Skall den 4:de december 1565
också gifva anledning till fester af ännu högre be-
tydelse? Man har numera temligen allmänt ett ja
till hands som svar på denna fråga, och om jag ej
är allt för illa underrättad, umgås man redan med
tanken att tillsätta en festkomite för att ordna sät-
tet för ett värdigt firande af den väntade nationella
segren öfver seklergamla hinder för svenska folkets
höjande ur politiskt förtryck och förmynderskap
tiil fullt statsrättslig frihet och möjlighet af fram-
skridande i bredd med jordens mest civiliserade
nationer. Inom de slutna ordnarne och sällska-
perne är man betänkt för säkerhets skull, både
på en glädjefest och sorghögtid, allt efter som ut-
gången blifver. Inom ett af dessa sällskaper lärer,
i fall af reformens framgång, ett festtal komma att
hållas, som skall sluta med ett offentligt tilldelande
af äretiteln Den Store åt konung Carl NV. Det
säkra är, huru man också beslutar att fira dagen,
att värdigare anledning till en svensk nationalfest
knappast kan tänkas, och att ett nationalbeslut
vore önskvärdt, som för alla tid:r insatte denna
dag bland svenska folkets årliga högtidsdagar.
Såväl den upplösta handels- som handtverksför-
eningen hafva för att komma i oqvald besittning
och disposition af sina egande penningetillgångar,
nödgats stämma vederbörande till rådhusr ätten, se-
dan, hvad den sednare angår, landshöfdinge- cmbe-
tet i länet förklarat sig ej tillkomma, att reda frå-
gan. Det är således att hoppas. att förhållandet
ändtligen efter mer än ett års förlopp nu finner
sin lösning, med afseende på denna biangelägen-
het, så att man kan skrida till hufvudfrågan, eller
den om bildandet af en ny handtverksförening i
den upplöstas ställe, med eller utan landshöfdinge-
embetets biträde, hvilket sednare dock af lag före-
skrifves.
Verkmästaren vid Motala varf, stadsfullmäktigen
hr J. G. Olson har sett sitt biträde vid moonitorn
John Ericsons förfärdigande erkändt och belönadt,
äfven i yttre hänseende, genom vasastjernan, som
blifvit honom, i sista ordenskapitlet förmodligen,
tilldelad. Det är icke alla dylika vedermälen, der
man så litet som vid detta behöfver fråga hvar-
före ? utan att finna tillfredsställande och nöjak-
tigt svar.
Vår sundhetsnämnd har genom en annons i tid-
ningen gifvit tecken af sin tillvaro, hvarpå man
väl kunde hafva sina goda skäl att tvifla, som den
ej på länge låtit höra af sig. Sedan den nu länge
njutit sitt otium cum dignitate har den nu
funnit att litet motion ej skulle kunna skada, och
ifrågasatt att förändra och förenkla sin organi-
sation.
Att det lider till julen visas af mycket; härtill
får man väl äfven räkna, att stadens hrr handlande,
till ett antal af 45, underrättat allmänheten om,
att den ej har att vänta sig några julklappar i år
såsom ej mer tidsenliga, under dessa svåra kon-
junkturer. Då emellertid staden eger mycket flera
än 45 handlande, är ej allt hopp ute för våra hus-
pigor, om en eller annan julklapp.
Mamsell Eneqvist, vår frejdade sångerska, upp-
träder nästa onsdag och torsdag, i förening med
Agardska sällskapet på teatern emellan akterna.
Om onsdagen kommer hon att sjunga recitativ och
aria ur ,)Sömngångerskan, samt att gifva scen och
aria ur Lucie, i kostym.
Huruvida det Gaudeliuska operasällskapet kom-
mer hit nästa vår är ännu oafgjordt. Teaterns
egare, hr konsul Ekelund, skulle ingenting heldre
se, och om publiken är af samma tanke, så vore
saken nog siiker. Thomas.