Smått och godt från Norrköping. Den 26 november. Efter åtskilliga om och men har man ändtli gen kommit till handling och beslut, och till i mor gon, verkligen i det sednaste laget, är ett samman träde utlyst för att öfverlägga om ett offentligt uttalande af öfvertygelsen här på platsen, att antagandet af det hvilande representationsförslaget vid denna riksdag, skall medföra fosterlandets framtida lycka och befordra dess lugna utveckling. Inbjudningen är undertecknad af 12 s. k. ;framstående personer, af hvilka I äro medlemmar af stadstullmäktige-kåren, som på detta sätt, om också icke officiöst, då hvarken dess ordförande eller vice ordförande tecknat sig som inbjudande, kan anses stå i spetsen för affären, och derigenom gifvit den helgden af ett ordentligt stadsbeslut och en fulländad opinionsyttring utan vank och lyte. Sammanträdet är utlyst att ega rum i arbetareföreningens stora samlingssal, hvilket ej är alldeles utan sin betydelse, emedan genom att välja denna den rymligaste lokal för offentliga sammanträden härstädes, inbjudarne tillkännagifvit sin förmodan om ett särdeles talrikt tillopp ar deltagare, hvilken förmodan jag också tager för gifvet ej skall komma på skam. Jag förmodar att vi få tillfälle att återkomma till saken i tidens fullbordan eller ännu förr. Icke mycket mer än ett år är förflutet sedan en stor nationalfest firades i Svealand. Det var den 4:de november 1564. Skall den 4:de december 1565 också gifva anledning till fester af ännu högre betydelse? Man har numera temligen allmänt ett ja till hands som svar på denna fråga, och om jag ej är allt för illa underrättad, umgås man redan med tanken att tillsätta en festkomite för att ordna sättet för ett värdigt firande af den väntade nationella segren öfver seklergamla hinder för svenska folkets höjande ur politiskt förtryck och förmynderskap tiil fullt statsrättslig frihet och möjlighet af framskridande i bredd med jordens mest civiliserade nationer. Inom de slutna ordnarne och sällskaperne är man betänkt för säkerhets skull, både på en glädjefest och sorghögtid, allt efter som utgången blifver. Inom ett af dessa sällskaper lärer, i fall af reformens framgång, ett festtal komma att hållas, som skall sluta med ett offentligt tilldelande af äretiteln Den Store åt konung Carl NV. Det säkra är, huru man också beslutar att fira dagen, att värdigare anledning till en svensk nationalfest knappast kan tänkas, och att ett nationalbeslut vore önskvärdt, som för alla tid:r insatte denna dag bland svenska folkets årliga högtidsdagar. Såväl den upplösta handelssom handtverksföreningen hafva för att komma i oqvald besittning och disposition af sina egande penningetillgångar, nödgats stämma vederbörande till rådhusr ätten, sedan, hvad den sednare angår, landshöfdingecmbetet i länet förklarat sig ej tillkomma, att reda frågan. Det är således att hoppas. att förhållandet ändtligen efter mer än ett års förlopp nu finner sin lösning, med afseende på denna biangelägenhet, så att man kan skrida till hufvudfrågan, eller den om bildandet af en ny handtverksförening i den upplöstas ställe, med eller utan landshöfdingeembetets biträde, hvilket sednare dock af lag föreskrifves. Verkmästaren vid Motala varf, stadsfullmäktigen hr J. G. Olson har sett sitt biträde vid moonitorn John Ericsons förfärdigande erkändt och belönadt, äfven i yttre hänseende, genom vasastjernan, som blifvit honom, i sista ordenskapitlet förmodligen, tilldelad. Det är icke alla dylika vedermälen, der man så litet som vid detta behöfver fråga hvarföre ? utan att finna tillfredsställande och nöjaktigt svar. Vår sundhetsnämnd har genom en annons i tidningen gifvit tecken af sin tillvaro, hvarpå man väl kunde hafva sina goda skäl att tvifla, som den ej på länge låtit höra af sig. Sedan den nu länge njutit sitt otium cum dignitate har den nu funnit att litet motion ej skulle kunna skada, och ifrågasatt att förändra och förenkla sin organisation. Att det lider till julen visas af mycket; härtill får man väl äfven räkna, att stadens hrr handlande, till ett antal af 45, underrättat allmänheten om, att den ej har att vänta sig några julklappar i år såsom ej mer tidsenliga, under dessa svåra konjunkturer. Då emellertid staden eger mycket flera än 45 handlande, är ej allt hopp ute för våra huspigor, om en eller annan julklapp. Mamsell Eneqvist, vår frejdade sångerska, uppträder nästa onsdag och torsdag, i förening med Agardska sällskapet på teatern emellan akterna. Om onsdagen kommer hon att sjunga recitativ och aria ur ,)Sömngångerskan, samt att gifva scen och aria ur Lucie, i kostym. Huruvida det Gaudeliuska operasällskapet kommer hit nästa vår är ännu oafgjordt. Teaterns egare, hr konsul Ekelund, skulle ingenting heldre se, och om publiken är af samma tanke, så vore saken nog siiker. Thomas.