- LJ
från Östergöthland, ett enkelt, men till ynglin-
sarnes hjertan trängande tal.
Norska posten bringar den under-
rättelsen, att bankehefen Adolf Bredo Stabell
afled i Kristiania i onsdags 58 är gammal. Från
är 1831 till 1857 var han hufvudredaktör af
Morgenbladet, lemnade statens tjenst 1841, blef
1848 medlem af bankadministrationen i Kristi-
ania, hvilken post han nedlade 1857, då han
anställdes som chef för norska kreditbunken.
Han var storthingsman 1845, 1848, 1851,
1854 och 1857-58, men undanbad sig val
till storthinget 1859. Vid de tre sistnämnda
storthingen var han president i odelsthinget och
ordförande i budgetkommissionen. — Stabell var
en man med stor energi och mycken skarpsim-
nighet: Under sin kraftfullare period utöfvade
kan ett stort inflytande i storthinget och mom
kommunen, för hvars angelägenheter han arbe-
tat med mycken ifver. Han höll ett gästfritt
hus, och bevisade svenskar, som besökte Kri-
stiania, mycken artighet och välvilja.
Smånyheter.
. - ms
En ny stadsbkudsförening är
bildad här. Dess stiftare. 6 välfrejdade arbetare. hafva
inlemnat .till öfverståthållare-embetet begäran om
stadfistelse å reslemente och taxa. och medan de
vänta på denna stadfästelse hafva de hyrt ett kontor
vid Stora Grämunkegräinden. Samtidigt härmed ha
såväl i denna tidning som i andra varit införda an-
nonser, i hvilka herrar föreståndare för de förut be-
stående stadsbudskårerna varna allmänheten för de
lösa personer, hvilka på sednare tiden börjat upp:
tida iklädd stadsbudsuniform, utan att likväl till-
höra någon sådan inrättning; tvärtom hafva de niä-
stan samtliga blifvit för fylleri. oordentlighet eller
värlighet ifrån oss afskedade. och erbjuda således ej
minsta garanti för de uppdrag. som ät dem lemnas.
Två af stiftarne till den ofvan omtalta nya och
endast af arbetare bestående stads-
budsföreningen hafyaianledning afdenna var-
ning anmodat oss, för att förekomma ett möjligt
missförstand. fästa allmänhetens uppmärksamhet på
att denna varning icke gäller dem. ty ingen af det
hittills i den nya föreningen ingångna manskapet
har blifvit afekedad från annan stadsbudskår för
något af ofvan uppräknade fel och ingen sådan kom-
mer heller att deri blifva intagen.
Dessa båda stiftare af den nya orbetare-före-
ningen hafva jemvil anmodat oss säga allmänhe-
ten några andra saker om densamma. För det för-
sta att en arbetare af god frejd bör kunna anses be-
riättigad till allmänhetens förtroende lika mycket
som en herreman om hvilken allmänheten icke har
sig någonting bekant. För det andra att de stiftat
denna förening för att arbetare som hafva hustru
och barn att försörja och hvilka betjena allmänhe-
ten såsom stadsbud. må få behålla sjelfva så mycket
som möjligt af sin tungt förvärfvade dagsförtjenst.
Och för det tredje att fastän chefen för en afdenu
bestående stadsbudskäårerna gjort framställning hos
öfverståthållare-embetet om att det må stilla hans
kår under sin kontroll. i likhet med hyrkuskar och
akare, så imnar den nya stadsbudsföreningen lik-
väl icke följa detta exempel. emedan den har den
öfvertygelsen att den skall kunna hålla sig bättre
vid gin taxa än åkarne, fastän den icke står under
polisen.
0) . Yr
DBå Uplands regemente i lördags
marscherade Regeringsgatan och regementsadjutan-
ten red mellan batalionerna gjorde hans häst en
tvär helomvändning och kastade sig något framåt,
så att han fick framfötterna upp på trottoiren. Löjt-
nanten fick dervid en stöt i ansigstet nära ögat af
en bajonettspets, så att blod flöt en lång stund.
Slagsmål för 6 öre. I fredags af-
ton uppstod slagsmål på Storgatan mellan två gar-
dister af den anledningen att den ene var skyldig
den andre 6 öre, eller hela hans kontanta gage.
En civil person som åsåg slagsmålet gick åstad och
knuffade till den som börjat bataljen, yttrande: skall
ni slå en kamrat för tre skilling! Nu var ovänska-
pen mellan de begge stormakterna slut och begge
vände sig mbt den civile. De slogo omkull honom,
trampade hans bröst, förstörde hans hatt och smut-
sade ned hans kläder. Derefter togo de till tlyk-
ten bortåt Gumshornsgatan.
Tvist om er bränvinskagge.
En bonde vid namn Jansson, som tagit in i ett
bondqvarter vid Stora Badstugatan, saknade i lör-
dags, då han hemkom dit, en bränvinskagge som
han köpt i staden. Han misstänkte två andra bön-
der att ha tagit den, och då han vid visitation hos
dem ej fann sin kära kagge höjde han i desperation
sin knif mot den ene. Lyckligtvis kom hans hustru
tillstädes, fattade honom i armen och afböjde hug-
get samt återställde friden med den upplysningen
att hon hade gömt undan kaggen. Förlikning blef
snart ingången, och försonade reste samtlige från
staden.
Kyrkoherden Lindbiicks sjelf-
nord.
Enligt ingånget telegram har den förfärliga
Silbodalstragedien nått sin upplösning.
Den gamle mördaren har till slut mördat sig
Natten till sistl. lördag hängde han sig sjelf
medelst sitt lakan i sin cell å Carlstads fäön-
Landshöfding Ekström höll i lördags under-