. Utrikes-Nyheter. Enligt telegram från London har engelska regeringen utan vilkor frigifvit besättningen a sydstatskaparen Shenandoah, som efter inbördes krigets slut lik en vanlig sjöröfvare förtfarit at: uppbringa nordstaternas haudelsfartyeg. Enligt internationell rätt skulle besättningen utlemnas till amerikanska regeringen för att dömas, i hvilket fall deras officerare troligtvis blifvit hängda. Nu deremot promenera dessa herrar på Loudons gator och mottagas med öppna armar i de fashonabla kretsarne. Hvad månde detta betyda? Ar icke engelska regeringens syndaregister emot Amerika fullständigt eller behöfvas ännu flera sparkar för att pröfva republikens tålamod? Då England på de sednare ären förlorat så mycket al sitt politiska intlytande och stoppat i fickan förolämpningar af en liten tysk grefve, som t. ex. hr Bismarck v. Schönhausen, så borde det akta sig för att utmana den mäktiga amerikanska republiken, som troligen inom kort kommer att utöfva repressalier genom borttagandet al dess umerikanska kolonier. Eller har det kanske gått Ludvig Napoldous ärender, son vill hafva en solidarisk bundsförvandt i den snart förestående lösningen af amerikanska frågan? Den närmaste frumtiden torde besvara dessa spörjsmil. Samtlige biskoparne i Piemont hafva vid en sammankomst i Turin den 1 november högtidligen protesterat mot lagen om civila och blandade äktenskap, hvilka de helige fäderne anse för gudlösa, Italienska regeringen har gifvit kommunerna en vidsträcktare sjelfstyrelse (en god fingervisning åt vår regering) och finansministern Sella har utfärdat en civkulärskrifvelse till prefekterna att noga anteckna allt som rör qvarnar och deras mäldbelopp. Prewussen. Premicrministern Bismarck är åter hemkommen från sin resa till Frankrike, och man väntar nu med säkerhet nya åtgärder mot den politiska agitationen och pressfriheten. Ttalien. Underhandlingarne mellan italienska regeringen och påfven äro åter upptagna, och i anledning deraf har romerska prelaten Nardi infunnit sig i Florens. I Neaper har bildat sig en förening af 18 liberala tidningar i ändamål att bilägga gräl mellan olika tidningar och underställa deras tvister en af redaktörerna vald skiljedomstol. Som bekant blet hr Merode för icke länge sedan entledigad från sin befattning som påflig krigsminister. Länge ville han alldeles icke begripa, att det var meningen att få bort honom. utan råkade i fullt raseri, då det blef fråga derom. För att lugna honom fick han löfte om plats såsom allmoseutdelare och kardinalshatten. Men ingenting hjelpte. Morode svarade: Man må köra bort mig med gensdarmer men godvilligt går jag ej. Försynen har ställt mig på denna post och hela den katolska verlden har sanktionerat det. Jag stadnar. Må påfven köra bort mig, om han törs. Då Antonelli gjorde honom uppmärksam på att detta var revolutionärt, lät Merode föra alla sina saker till ministerhotellet och förskansade sig der bakom en barrikad, som han uppreste af sina möbler. Han tycktes ha blifvit rent af galen. Trots både påfven och Antonelli fortfor han att underteckna handlingar. Slutligen erhöll han ett formligt afsked. Amerika. Neger-upproret på Jamaika utbröt redan i medlet af oktober. Om dess orsak