att detta visserligen icke utgör något enstaka fall,
hufvudmän och då
Friherre F. C. von Köhler, smed vid Bergsund,
G. A. Roxendorff, sergeant,
Herr CC. G. Bagge af Berga, sergeant,
A. T. Stålhandske, skeppare,
(C. O. Holst, målare,
T. T. Bäck, konstapel vid flottan,
(. F. Jägerhorn af Storby, fanjunkare,
cC. 0. Hjulhammar, f. d. tanjunkare,
0. G. Sabelfelt, ingenting,
K. J. Appelbom, stationsbokhållare,
J. W. Grubbe, e. 0. kanslist,
2 P. G. Tornerefelt, nventing,
J. E. Reuterfelt, bagare,
S. A. Gyllenspetz, ingenting,
C. G. von Essen, beridare,
B. F. Knorring, hautboist vid svea garde,
F. A. von Vicken, e. o. notarie,
C. A. Werdenhoff, f. d. inspektor,
N. B. Cronacker, banmästare,
CE. Åkerhjelm, fanjunkare,
A. G. Adlerberg, bokhållare,
C. F. Winblad von Walter, fanjunkare,
C. E. von Meijerhelm, ingenting,
C. G. Stiernström, ingenting,
C. G. Linroth, arrendator,
J. E. Ädelberg, ingenting
1. P. Gyllengahm, f. d. fanjunkare,
C. G. von Utfall, fanjunkare,
C. A. Svedenborg, ingenting,
C. A. Kunckel, e. o. kammarskrifvare,
J. F. von Walden, bonde,
C. W. Gräöner, barnalärare,
P. W. von Afzelius, student,
att dylika herrar hufvudmän kunna, war för
sig, tillsätta en ledamot af riksförsamlingen och
sålunda utöfva en liknande rättighet med den,
som tillkommer alla röstberättigade mvaänare
tillsammans i de flesta af rikets städer eller alla
röstberättigade landtbrukare tillsammans i ett
helt härad;
samt att icke blott de fleste bänkmännen på
riddarhuset äro fullmäktige, utan äfven att desse
hnfvudsakligen befolkat utskotten å adelns väg-
nar samt derigenom utöfva det största imfly-
tande på riksdagsärendenas gäng.
Detta allt,, — och att fullmakter i tidnin-
garne offentligen utbjudas till den högst beta-
lande, sednast mot 250 rdr stycket, äfvensom
att de utfärdas in blanco och lemnas till ledare
på riddarhuset, för att af dem ifyllas med nä-
gon utsedd fullmäktigs namn, hvilket innefattar
ett slags förfalskning och ätminstone är stri-
dande emot riddarhusordningens 3 S, — pir
minner i hög grad om det olyckliga Polens
adel för 100 år sedan och innefattar så besatta
orimligheter, att deras make numera icke finnes
i hela verlden.
Man skulle knappast kunna tro, att ett dy-
likt förhållande kan ega rum i ett land, som
berömmer sig af att vara frihetensstamort pi
jorden,, och detta i sednare hälften af 19:de
århundradet, som yfves öfver sin upplysning.
Också ogillas fullmaktsväsendet af alla heder-
liga, tänkande adelsmän, som anse det utgöra en
skam för riddarhuset och med en viss ömkan, att
icke säga förakt, se ned på dem, som utgifva
och mottaga fullmakter, — kanske mest de sed-
nare, hvilka äro ett slags snyltgäster vid ett
förnämt bord.
Detta oaktadt hafva, utom flera redan nämnda
högt uppsatta män, följande skaffat sig full-
makter, nemligen:
Öfverstekammarjunkaren grefve A. Lewenhaupt
af underlöjtnanten friherre Ly becker,
FI AA ra NE friherre K. Bonde :
f. d. fändriken friherre Cederereutz,
Tundshöfdingen friherre dJ. Akerhjeln a
arrendatorn friherre deusköld.
Ministern O. M. Björnstjerna af arrendatorn
friherre Toll,
Statsrådet H. G. Lagerstråle af landtbrukaren
(bonden) friherre OC. G. Lagersträle,
Landshöfdingen friherre AXhlströmer af kans-
listen C. Uttermark,
Statsrådet Reutersköld af f. d. kaptenen G.
A. Gedda 0. s. Yv. .
På ett så beskaffadt elände, fordras det ett
slut af sundt förnuft och om svenska folket
icke skall blifva till spott och spe för andra
folk. I det obetvdliga furstendömet Sechaum-
f
f
burg Lippe — och allenast der u om i Sve-
rige -— kan väl en adelig hufvudman befull-
mäktiga en annan adelsman, att föra hans ta-
lan på riksdagen, men begye måste då ovilkor-
ligen innehafva riddargods, och således kan icke
der, såsom hos oss, en adeliy träshank sätta en
annan dylik stackare till lagstiftare. i
Det måste så mycket snarare blifva ett slut
tm mr KU