Om bankers nytta.
Yi taga oss friheten låna ur en af Aftonbla-
dets ekonomiska artiklar följande stycke:
Hvad som i England och Skottland är be-
undransvärdt, är icke deras bankväsende, ty
vårt är fullkomligt lika godt och i vissa delar
bättre, utan det sätt på hvilket man derstädes
begagnar sig af bankerna. Ett högeligen in-
tressant exempel förekom helt nyligen, då sir
John Lubbock inför det statistiska sällskapet i
London uppläste en afhandling, utvisande hvilka
medel som blifvit använda för diverse liqvider,
uppgående till en summa af nitton millioner
pund sterling;
neml.: vexlar och anvisningar
på bankerna . ..cocc. 18,395,000 p. st.
Banksedlar vo .occc. 487,000 p. st.
Mynt ooo o0 oo oa 113.000 p. st.
Summa 19,000,000 p. st.
Häraf finner man att allra största deleu af
dessa högst betydande liqvider verkställts genom
öfverflyttningar af fordringar ifrån den, som
skulle betala, till den, som fått emottaga be-
talningen. Högst obetydligt af mynt och bank-
sedlar har varit behöfligt, och så tillgår det
alltjemt vid liqvider i England och Skottland.
Man har ingen fallenhet att gömma eller räkna
stora packor af banksedlar, man skyndar sig
att genom insättning å sin räkning hos någon
bank blifva qvitt de banksedlar och anvisnin-
gar man erhållit, och man betalar räkningar
med egna anvisningar på sitt tillgodohafvande
i banken, hvilket under tiden (hos oss och i
Skottland, men icke i England) gifvit någon
ränta. Det beror säledes på den stora allmän-
heten att inskränka beloppet af banksedlar ge-
nom att ersätta dessa med sina egna upp- och
afskrifningsvexlar. Allmänheten tillegnar sig
då en del af banksedelutgifuingsrättens förmå-
ner. Annu är dermed knappt början gjord, ty
vid samtliga bankkontor i landet uppgår icke
upp- och afskrifningsräkningarnes antal till
5,000; men så snart man hos oss blir lika an-
gelägen att begagna bankräkning som i Eng-
land eller Skottland, förminskas till en väsent-
lig del både behofvet och olägenheterna af en
så stor banksedelstock, som rörelsen, på det
sätt den nu här drifves, verkligen kräfver.