En tappflicka på reseäfven.
tyr. I en af de norrländska städerna hade
en ung lappflicka sökt och erhållit tjenst. Hor
trifdes dock icke och önskade bara att komma uf
i stora verlden — och Stockholm var målet föl
hennes förhoppningar, isynnerhet som hon här hade
en ung väninna från hemorten, gift och som hon
trodde särdeles lyckligt. För att nå sitt mål kläd-
de hon sig en morgon i sin nyaste pittoreska lapp-
drägt, och begaf sig ned till en vid hamnen liggan-
de ångbåt, som samma dag skulle afgå till Stock-
holm, och frågade om hon kunde få följa med, men
hon hade inga penningar hvarken till biljett eller
lefnadskostnader ombord. Hon fick i alla afseen-
den fri resa. Resan gick lyckligt; ankommen hit
följde en af besättningen henne välvilligt för att
uppsöka hennes väninna — men o ve! denna ha-
de låtit enlevera sig och rest med en äfventyrare
till Amerika. Vänninnans man, som sannolikt hade
förlorat all smak på lappskönheter, tog kallt emot
den stackars lappskan, men ett i samma hus boen-
de äldre fruntinnner tog hand om henne.
Hennes högsta önskan bestod uti att få bese
slottet och att få tala vid alla de kungliga perso-
norra. Men derifrån afstyrktes hon af sin omgif-
ning, såsom otänkbart att kunna lyckas. Afven var
vädret regnigt och särdeles obehagligt under hen-
nes korta vistande här. Ilon tog derpå sitt parti
och gick ombord på samma ångbåt som hon hit-
kommit med, och reste hem med oförrättadt ären-
de, under förklarande att det icke var roligare här
än i Lappmarken.
Hon var 19 år gammal, med en välbildad figur
och ett skälmskt, behagligt ansigte.