KLOT SO USA NEKAT VRNRSAET SA MIAN CANSBAINR SDI TINISARR CA SARARAMASAERS IMER
Pinetti lemnade affischen åt en betjent
och befallte honom tillsäga boktryckaren att
före dagens inbrott låta anslå den öfver hela
staden.
Seut på natten kom jag hem, och lade
mig utan att göra mig mycken reda för hvad
som - passerat. Jag sof ännu klockan 2 på et-
termiddagen, då jag väcktes af Pinettis röst,
som manade mig att stiga upp och bereda mig
för aftonen. Minnet äterkom; jag förfärades
öfver mitt förhastade löfte, och nekade att upp-
träda. Men småningom lugnad af Pinettis upp-
muntrande ord och tanken att de flesta turerna
verkställdes af medhjelpare, fattade jag mod
och anlände kl. 4 till teatern med en säkerhet,
som förvånade sjelfva Pinetti.
Spektaklet skulle ej börja förr än klockan
8; jag hade således tillräcklig tid att göra mina
förberedelser, och jag använde den så väl, att
då ögonblicket var inne att framträda på sce-
nen, all min dåraktiga fruktan var fullkomligt
försvunnen, och jag presenterade mig för pu-
bliken med temlig säkerhet för en debutant.
Salongen var fullsatt. Konungen och hans fa-
milj, som hade tagit plats i en avant-scens-
loge, tycktes på mig rikta blickar fulla af ett
välvilligt öfverseende. Hans Maj:t visste, att
jag var en fransk emigrant.
Jag gick löst på programmet med en
kost, som borde lifligt reta spektatörernas in-
billning. Frågan gällde att låna en ring, lägga
den i en pistol, afskjuta denna genom ett fön-
ster och derefter kasta pistolen i hafvet, som
sköljde teaterns grundvalar. Vidare skulle jag
öppna en låda, som förut blifvit af äskadarne