an man tratt. Pötjaen sera ooh omv ek RY både bomull, göm och vilnadep stigit I pris Mansohestere eeh Tiverpools köpmän ha givit ordros om skvudenmt uppköp af homull på alla håll, och fabriksverksamheten i dessa städer tilltager med hvarje dag, Emigranterna från Sverge hafva, öfverkomne till Amerika, börjat draga sig söderut, i stället att förut mestadels hafva sökt ttvestern.4 De alldeies egendomliga förhållandena 1 sydstaterna äro naturligtvis föredande: det är ett ännu högre spel, på hvilket en och annan skördar hastigt välstånd, medan många förgås 1. elände. Från Richmond i sydstaten Virginia skrifves i ett bref af den 21 augusti följande: En ovanlig syn bevittnades här (i Richmond) i går aston på kanalstranden vid Tenthstreet. Öfver 100 svenskar, män, qvinnor och barn, friskt och kraftfullt follz med röda kinder och spetsiga skor, stodo och väntade på båten, som skulle föra dem till en farm i Grochland. De voro de första emigranterna, 22 personer, från Sverge ankomne hit den 1ö:de maj, och nästkommande skara antages skola belöpa sig till 100.(7) De afgå till en farm, der en vacker liten by allaredan uppförts för deras räkning, och på en af dehvita kojorna läses ordet Stockholm i stora bokstäfver, ett namn, som skall glädja dem att se. De färgade, hvaraf ganska många voro samlade kring dessa nykomne arbetare tycktes vara missnöjde med den vändning, tingen tagit. Många anmärkningar gjordes, i afsigt att afskräcka svenskarne, men enär de ej förstodo ett ord engelska, hade anmärkningarne ingen inverkan på dem, Ett favorituttryck var: Hvarför homma ni från ert rika land hit, der vi äro faltiga, som ingenting?t (nuffin, ett negeruttryck.) Negrerna trodde, att de kommo från (amerikanska) Norden; men fastän de misstogo sig med afseende å platsen, hvarifrån de kommo, voro de kloke nog att förstå, hvilken skada deras ankomst förorsakade den färgade rasen. Dessa inflyttande erhålla 12 dollars i månaden för mansarbete och 8 dollars för qvinnoarbete, förutom kost Ingen af mankönet får betalning, såvida han ej är öfver 15 år. Svensk-amerikanska tidningarne Siändebudet: och Hemlandet bekräfta dessa uppgilfters riktighet, men tillägga, att kosthållet för arbetare i södern är öfver beskrifning uselt, lifsförnödenheterna dyra, och mänga vidrigheter att bekämpa, hvadan de afråda från flyttning söderut, liksom de allvarligt varna enhvar, synnerligen dem som hafva hustru och barn, att icke påtänka resa till Amerika, utan att hafva penningar till både roseoch bosättningskostnader. -— Men den, som har ctt litet kapital med sig samt hog och kraft att arbeta, den slår sig nog väl ut i Amerika — mena de. Hireafurspesten fortfor med oförminskad haltighet på landsbygden i Bugland. Vid ett möte med den i London bildade komiten annåcende boskapspesten algals berävtelse om det. missnöje som på flera ställen uppstått i anledning deraf att enligt föreskrift hela ladugårdar nedslagtas, så snart ett enda kreatur visat sig vara smittadt. Jon person anförde att en drift af 118 kreatur kort förut avlindt till Harwich, hvaribland ett kreatur befanns sjukt. Genast nedstuckos 108 kreatur, och egaren lyckades blott med möda rädda de öfriga 10 genom en flera dagars karantän. Resultatet blef att han sedan kunde sälja dessa 10 i fullkomligt godt stånd. Vid nedslagtningen visade sig de 108 djuren fullt friska, men måste falla som offer, emedan ett enda antogs vara smittadt, — kött dylikt fall juträffade i Greenwich. En person hade mistat 10 kor genom sjukdom, och flera voro angripna, 8i alt han beslöt slagta dem allesammans och skickade efter aftagarens. Men denve var så upptagen att ban icke kunde komma förr än om några dagar, Djurens egare började då använda vanliga botemedel, och några dagar derefter voro de flesta kreaturen friska. — Efter åtskillig diskussion beslöts att ånyo ingå till ministören med anhållan om inställande af nedslagtning i massa af både friska och sjuka kreatur. : Farsoternn. kn svår typhusfeber har utbrutit i Stettin och kaleran har uppenbarat sig äfven I Portugal. I Madrid har den nästan alldeles upphört; 30,000 menniskor hade flytt ur staden för att undgå den. Rasande hus. I Berlin resade den 20 dennes ett tyravåningshus, der flera familjer bodde och 60 arbetare voro sysesclsatte I sina verkstäder, När telexvammot härom afgiok samma dag, hade man redan funnit 11 döda och 16 sårade. Sedermera rasade ett annat hus vid Köniosthar.