na brefvet utan sända det åter till Hamburg. Postmästaren uppfyllde emellertid ej denna begäran, utan aflemnade brefvet riktigt, och vinsten kom den rätte egaren tillhanda, ehuru säkerligen mycket emot hrr Weinberg komp. önskan. Polismästaren Wallenbergs reträtt. Det blir en oursäktlig fläck på den nuvarände regeringen — huru stor3 värde man än för öfrigt må sätta på den — att den haft den oförklarliga svagheten att låta hr Wallenberg sitta qvar som polismästare efter ett sådant förhållande som han ådagalagt både under marsdagarne och under rättegången mot honom. Man har med oro och bekymmer motsett att regeringen äfven skulle låta honom sitta qvar under riksdagen, liksom den skulle ansett honom serdeles lämplig att qväsa gatutumulter, hvilka de reformfiendtliga tala om såsom sannolika i fall reformförslaget förkastas. — Det vill dock synas som regeringen sjelf skulle insett att det ej ginge an att låta riksdagsmännen lefva under skyddet eller rättare under faran af hr Wallenbergs batong, — ty hr Wallenberg har nu begärt permission på 6 månader. Hr Wallenbergs permissionsansökan är daterad dagen före riksdagens början den 14 Oktober. Han begär deri att få ledighet till att under instundande vinter besöka åtskilliga af utlandets hufvudoch andra större städer för att inhemta detaljerad kännedom om polisens organisation ooh om åtskilliga med polisväsendet i samband stående förhållanden. Öfverståthållarembetet har hos regeringen tillstyrkt hans permissionsansökan jemte ett reseanslag af 1,800 rdr. Ingen kan annat än glädja sig åtatt man blir af med hr Wallenberg, och man har en viss benägenhet att gerna betala derför. Men i trots af denna naturliga böjelse kan förståndet icke finna riktigt, hvarken om regeringen använder en sådan krypväg i stället för att rätt fram afskeda hr Wallenberg, eller om den skickar just honom att studera polisväsendet — han som, ehuru väl han behöfver studera mera humana polisinrättningar, dock säkerligen kommer tillbaka likadan som han reste ut, om han än gjorde on Romresa, Från Lund förljudes, att det nyss hållna biskopsvalet fått en märkvärdigbet derigenom, att besvär deröfver blifvit anförda — någontivg, som aldrig förut inträffat, sedan biskopsval begynt att tillgå på det nu öfliga sättet. De besvärande lära vara lektorerna i Lund och andra stadskomministern i Lund, hvilka klaga öfver att blifvit förmenta att utöfva den röstrött som de anse sig ega. Reformkollation Eu samling af Mariestads invånare har gifvit en afskedskollation för de begge riksdagsmännen doktor Säve och landssekrteter Bolinder. Såväl den förstnämnde som stadens borgmästare uttalade dervid på det varmaste sin tillgifvenhet för representationsförslagets frawgång. Storartad lagsökning. I Venersborgs tidning läses: Om vi i Sverge varit ovana vid en sådan konkurs, som stadsmäklaren J. Holme, gående löst på 18 millioner rdr; huru mycket mer skall man då ej förvånas öfver att på Dalsland, der man klagar öfver en oerhörd penningbrist, i ett enda penudrag kan qvitteras 49,996,000 (säger fyrationio millioner niohundra nittiosex tusen) svenska riksdaler!!! Må läsaren icke le häråt, ty saken är af fullkomligt allvarlig beskaffenhet, emedan den i lagsökningsväg är dragen inför landsböfdinge-embetet, hvarvid följande dokument, som vi återgifva, utan utsättande af namn, blifvit åberopadt: Till herr N. N. eller order betalar undertecknad vid anfordran summa femtio millioner riksdaler riksmynt med laga ränta till liqvid sker. Valuta bekommen. Hellemon den 3 Juni 1861. N.N.