stattorpare, som egnat sitt lif och sina krafte;
åt landtpatronernas tjenst, de äta i sanning
bedröfvelsens bröd och dricka lidandets dryck
Den skäppa som blifver dem tillmätt för deras
arbete räcker knappt för dagens behof; för
sin veckopenning köpa de den svenska old-
drycken och dränka deri tanken på framtide
Jag inträdde en dag ien af dossa usla hyddor;
egaren förtviflande om att kunna underhålla
de sina, hade rymt och lemnat hustrun, med
ett par trasiga och utmärglade sex- och åtta-
åringar samt ett nyfödt barn på armen, att
sköta sig bäst hon kunde. Den olyckliga låg
på en bädd af halm och hade under de sc-
naste fjorton dagarne icka ålujulit någon annan
föda än litet sur mjölk och några svampar,
som godsegarens fru tillskickat heone. Göda
sig då patronerna af sina underbafvandes svett
och blod? Ack nej, de äro sjelfva fattiga och
skuldsatta: nedtryckta af skattebördor och af-
så och plantera de utan hopp om synnerlig
förkofran så länge knekten och båtsmannen,
fogden och presten taga hvar sin fjerdepart
af deras gyllene skördar. I riksförsamlingen
öfverröstas deras talan af löntagareintresset,
som blir mäktigare med hvarje dag; i kyrkan
predikar presten undergifvenhet för det jor-
diska förtrycket, hänvisande på befrielsen och
lönen efter döden, och i begrafningshuset talar
han tröstefulla ord till enkan efter den döde,
medan hans biträde bortför hennes enda ko
till betalning för jordfästningen. Tidnivgarne
berätta litet emellan om frikostiga gåfvor af
penningar, kläder och ved, hvårmed deu kung-
liga familjens medlemmar till firande af någon
för densamma glad dag söka i någon mån
lindra nöden i deras närmaste grannskap; föl-
jetongen upptager rörande historier om dtikta-
de lidanden och olyckor; men hvad tidnin-
garne ej veta och ej omtala är den samvets-
granne skatteindrifvarens strid mellan sin pligt
och sitt hjerta, då han vid restauticrnas upp-
tagande går att åt sköflingen öfverlemna skatte-
bondens fattiga bo, och slites med backstugu-
sittarens hustru om silfverringen på hennes
finger och den sista kudden i hennes barns
vagga. När ständerförsamlingen går att votera
öfver civillistans ersättning för kostnaden för
de engelska och ryska furstebesöken, månne
den då skall egna en tanke åt det upprörande
och - förhatliga sättet för dessa medels hop-
bringande till faststäldt belopp: