Utrikes Nyheter,
Preussem. Den 18 september utbe-
talade preussiska regeringen i Berlinska ban-
ken köpesumman för Lauenburg, 5 millioner
rdr rmt, i klingande mynt. Transaktionen för-
siggick i närvaro af finansministern Bodel-
schwing på hr Bismarcks vägnar, och millio-
nerna mottogos af huset Rotschilds ombud,
kommerserådet Bleichröder.
Två dagar förut den 15 dennes, samma
dag som Lauenburg togsi besittning för preus-
siske konungens räkning, gjorde konungen ett
besök i utrikesrainistören för att i egen person
meddela hr Bismarck nyheten att han, till be-
löning för sina stora tjenster, blifvit upphöjd
i grofiigt stånd; hvarjemte det förljudes att
hr Bismarck erhållit en storartad jordegendom
till present.
Då grefve Arnim Boitzenburg i konun-
gens namn tog Lauenburg i besittning och upp-
läste det kungliga patentet för den församlade
mängden, yttrade han bland annat att Guds
välsignelse aldrig fattas folken, om de troget
hålla budet: Frukta Gud, ära konungen och
älska edra bröder. Och derför uttalade han
den förhoppning att Lauenburgarne skola uti
råd.
fBelgie-. Den för sin bok Stackars
Frankrike från Belgien utvisade Rogeard,
vägrade att godvilligt åtlyda förvisningsdo-
men. Han blef derföre af tva poliskonstap-
lar afhemtad och boriförd. Mer än 1,500 ner-
soner infunno sig dessförinnan vid hans bostad
för att till hopom framlemna en adress med
uttryck af deltagande och högaktning. Han
ämnar återvända och underkasta sig rättegång
derföre att han vägrat efterkomma den förhat-
liga lagen om utländningar. Hela denna affär
har framkallat en stark opinion mot regeringen.
Frankrike. På tal om Frankrikes
alltid förutsatta afsigt att vid passande till-
fälle bemäktiga sig Rhen och på samma gång
Belgien, yttrar tidningen France: Annexions-
politiken är vida mindre populär i Frankrike
än man tror. Visserligen hysa vi en bitter
hågkomst af våra olyckor 1815, men det är
högst få som skulle vilja godtgöra dem för
priset af en allmän omstörtning. Visserligen
ha icke Wienerkongressens betänkliga kombi-