Hon får göra med honom hvad hon vill, och
någon tortyr är hon visst inte underkastad.
Gud vare tack och lof, så illa är det inte
stäldt, långt derifrån. Hon har inte yppat ett
enda ord om hemligheten; också äro Sam och
Tom förargade på sin yngre bror; ty de äro
inte kära de.
— Hon befinner sig i en farlig belägen-
het, min själ, mumlade Mornaix.
— Jonathan beherrskar helt och hållet
sina bröder. Hvad som är säkert är, att alla
tre icke veta mera nu än den dagen de fingo
heone ombord. De ha letat så godt de kun-
nat i Rodney, och kanske ha de redan funnit
skatten ...
— De ha funnit den, afbröt honom Ro-
ger i afgörande ton
Alia sågo förvånade på honom.
— Ah! Bah! utbrast Grelot. Ha de:
funnit den?
— Hur kan du veta det? frågade Mor-
naix.
— Jag vet det derföre, genmälde Roger,
att jag händelsevis sofvit i gropen, hvari guld-
tunnan är gömd.
Alla stannade sina hästar och en djup
tystnad inträdde.
Säkerligen trodde hvar och en af de tre
äfventyrarne på tillvaron af den skatt, hvar-
om Roger talade. Guldtunnan hade under lop-
pet af flera år utgjort hufvudföremålet för de-
ras tankar och önskningar, den kraft som drif-
vit deras handlingar.
Och dock stodo de häpna, sågom om en
af derag hästar hade helt tvärt tagit till ordet.