RSS OBUSSE LIMYrlas tlantetnof och a dem petyllt
olja, såvida denna person kan före målets afgörande
anträffas,
äiårvelt från Höpenlanra.
Den 17 sept.
Från Dagens Nyheters korrespondent.)
Sparare än jag trodde sänder jag några
rader till er tidning och det till och med från
det glada köpenbamna, dit de senaste stor-
marne i min reselystna själ fört mig.
Ännu är väl denna hufvudstad, den gäst-
vänliga och konstnärliga perlan på Seeland,
Nordens Athen, om ock ej i så hög konstnär-
lig mening, som fordom; ty de hugg, som så-
rat det danska stamträdet under de sista po-
litiska trakthuggningarne, ha menligt inverkat
i alla rikiningar. Konstens och litteraturens
tempeidömer ha, ärven de, fatt vidkäunas svåra
remnor och visa sig på långt när cj su skim-
rande som förr, då från deras kornicher långt
utöfver Europa glänste namu, sådana som
Thorvaldsen, Oelenschliger, Örsted, Heiberg,
Nilsen, Wioche, Kirkegaard, Eschricht, Kuhlau
un H. 7) Men ännu finnes mycket stort qvar
hinsidan sundet, och änuu tror lyckligtvis
det danska folket på ett politiskt lif efter detta.
Eit vackert bevis för deuna tro är bland äv-
uät Nordschlesvigarnes besök härstädes i bör-
jan af månaden, en så inflytelserik hindelse,
alt jag ännu så lång tid derefter måste dröja
vid den några ögonblick.
Svårl är det att säga, huru många tusen-
tal menniskor, som på fostidagen utströmmade
till Dyrshaven; men man kan förestölla sig
hvilken angenlig menniskoström, som der böl-
jade, när jag säger, avt 700 personer hvarje
fjerdedels timma afgingo under förmiddagen
på jeroväg: lägg dertill alla dem, som färda-
des dit på ångbåtar, omnibusvagnar samt en-
skildta fordon. Och likväl ingen berusad, om
ej af dagens fröjd, inga slagsmål af artilleri-
ster, tygstatsgubbar eller gardesofficerare, inga
polisbattonger lyftade mot fredliga landsmän,
knapt en svordom! Dryckenskapslasten är en
utväxt på samhället, som mer tillhör norra
poleirkeln och ej tycks tåla vid ett varmare
klimat. I Italien, Spanien och södra Frank-
rike är en fyllhund nästan en omöjlighet. I
södra Tyskland och norra Frankrike nn säll-
synthet, i England, Sverge—Norge en hvar-
daglighet, i Ryssland (det egentliga, norra) en
nödvändighet; komma vi så långt upp i norr,
som till lapparne och andra tschudiska folk-
stammar blir bachusdyrk: pv nästan en religiös
kult; detta med afseende å danskarnes före-
träde mot nordligare länder i nykterhot, nu
åter Gill Dyrehaven.
Det stora festtältet, som skulle utrymma
främlingarne och deras värdar, lemnade plats
för 4,600 sittande persouer. Orla Lehman
höll festtalet, som dock i anseende till dåliga
akustiska förhållanden och trots talarens för-
delaktiga stämma, af få, kvapt af någon, kun-
de höras. Dertill bidrog ock de aflägset sit-
tandes sorl, som snart fick förstärkning af dem,
som sutto talaren närmare, när desse förnum-
mo, utt icke ens de kunde uppfatta vågonting.
Munterbeten tilltog, musiken kom ur konscp-
terng, med ett ord, oredan vid matborden blef
snart en bild i smått af den danska politiska
oredan vid rådsbordet i stort. Do goda Schles-
vigarna hade ock i brädskan blifvit osystema-
tiskt nog ingvarterade. Så hade den celebra
fra Hoiberg tecknat sig för tvenne damer til
gäster, men fått sig tilldelad en fet, rödbru-
sig slagtare. Monrad hade begärt ire herrar,
men fick tveune bondjäntor. En hr S., Kö-
penbamus förnämsta lejon bland ungkarlar,
hede tecknat sig för sex herrar, men — Held
eller Uheld! jag vet ej hur jag bör be-
nämna det — fick sex damer. Köpenhamna-
ren är ikväll ej så lätt förlägen, han besyv.iras
minåre ip mången af rangskillnad, på hvars,
al tiden anfrätta murar, han redan börjat sitt
demoleringsarbete. Dagen derpå såg man så-
ledes fru Heiberg, stödd på sin oxhandlares
starka arm och den originelle Monrad med
sina tvenne bondflickor. För sådana piger,
som Norra Schlesvigs, behöfver den bildade
mannen, som för dem under armen, ejheller
hlygas äfven om han varit styrman på stats-
skeppet under de svåra stormar, Bom rådde
när Danmark föll.
Att det danska folkot eger en intelligens
som står öfver flera andra nationers, är er-
kändt; detta allmänna vetsude har här trängt
in i alla klasser och amalgamiserat bättre
och sämre folkt med hvarandra. Härtill bi-
draga i visendtlig mån de många föreningar,
som Köpenhamn eger. Vi nämna här Rime-
stads Legion (arbetarföreningen af år 1860)
med öfver tusen ledamöter, deraf hälften äro
handiverkare, städade, bildade män, inför hvil-
ka man kan tala i populära föredrag, om konst
och vetenskap, med säkerhet, att at dem för-
srås och uppskattas. Studentföreningen är en
bland de äldsta och räknar naturligtvis inom
sig de flesta talangerna. Sådane förmågor,
som Ploug, Goldschmidt, Montzius, KE. Schack
ma JA TIL ARA OT. oro IR svd AAA AA VA