Maptoeck fran Smalana.
(Ur Sv. Jägarförbundets Nya Tidskrift )
vo En orrjagt som var dyr. Kort före jul
1864 hände, att en person som har sitt hem
i nämnda provins, lockad af det vackra vä-
dret och mängden af orrar i björktopparne,
tog sig för att försöka sig på detta slags jagt.
Under sin praktik, hvilken visserligen varit
klen, hade han funnit, att orrtupparne ej ville
hålla, då han smygande sökte närma sig dem.
Derjemte hade mannen svårt att gå, ty han
haltade; af dessa skäl beslöt han att försöka
rida dem i håll. Brunte, en ung häst som
han köpt för 300 rdr, sadlades; jägaren satte
sig upp och började nu att närma sig de
svarta kamraterna. Kommen i sigte för dem
fästades hans blickar med förtjusning och läng-
tan på foglarne; de syntes hålla bra! Men.
o ve! den ifrige jägaren såg mera på foglarne
än på vägen, der han färdades! Hästen snaf-
vade, mannen föll af och skottet urladdade
sig uti hästens kropp, så att brunte utandades
sin sista suck, under det mannen förbluffad
ref sig bakom öronven. :
in blind jägare. I Osjö, Jersnäs soc-
ken, Eksjötrakten, bor hemmansegaren Nils
Jönsson, nu omkring 60 år gammal och sedan
20 år blind. Denne man har dock ännu i
dag en sådan passion för jagt att han sjelf
håller jagthundar och bössor, och ehuru han
ej ser det minsta, går han dock med andra i
sällskap på jagt, blott för att höra hundarnes
skall och de dånande skotten.
Han eger en så säker lokalkännedom, att
han, om han kommer ifrån jagtsällskapet, sjelf
vägleder sig hem eller ock i rak linie går dit,
hvarifrån jagtropet skallar.
Är han hemma och hör hundar drifrva,
tager han till mössan och skyndar med en
ynglings ifver till skogs, utan att någon väg-
leder honom.
Likaldes anställer han ofta målskjutning,
då han låter någon annan skjuta för sin räk-
ning och blir glad som ett barn, när han hör
smällarne och erfar att skotten tagit väl.
En sådan jagtlust och kärlek till bössan,
är väl exempellös, helst om man betiänker.
att mannen i så många år varit blind och är
nu gammal vorden.
Sfora byggnadsförefag. Mar-
kisen af Westminster, som eger största delen
af det egentliga, gamla London, har låtit rifva
ej mindre än 160 stycken honom tillhöriga
små hus i Grosvenorgardens, för att ersätta
dem med prydliga byggnader, hvardera värda
från 175,000 till 300,000 rdr. Eljest har han
brukat hyra ut byggnadsplatser på 50 å 100
år, efter hvilken fid de å tomterna uppförda
husen tillfölle egaren.
Stemkolsproduklionen Kug-
fana. Ar 1864 uppvick qvantiteten af den
stenkol, som erhölls från grufvorna, till 95
mill. 122,919 tons, eller omkring 1 ton prar-
betsdag för hvardera af de 307,000 manliga
personer, som användas i detta värf. 867
- menniskolif givgo förlorade genom olyckshän-
delser, d. v. s ett på hvar 354:de person,
som deri användes, och ett på hvart 109,715:de
ton kol, som togs.
Boskapspes! på hafversr. Då
Great Bastern utgick från England, för att
nedlägga den awdantiska kabeln, hade fartyget
med sig ett rikt och omvexlande förråd af
proviant; men de resande erhöllo likväl under
färden ej någon köttmat af hornboskap. Jätte-
skeppet hade nemligen icke varit länge ute
på hafvet, förrän boskapspesten utbröt bland
oxarne. Den ena oxen efter den andra: blef
dödad och kastad öfver bord.
Ovanlig fruktsamhet. I Elber-
feld annonserar en person, att hans hustru
blifvit lyckligt förlöst med trillingar, efter det
hon knapt 10 månader förut framfödt tvillin-
ger, således fem barn inom ett år.
Jermvägseslatistik. Franska han-
delskammaren har nu utgifvit den årliga sta-
tistiska uppgiften öfver jernvägarne i Frank-
rike. Af dessa ser man att ett jernvägsnät,
upptagande 1,740 svenska mil, har blifvit med-
gifvet, och att 1,170 mil till den 1 Jan. 1865
blifvit öppnade för trafiken. Största hastig-
heten är medgifven de tåg som gå mellan Pa-
ris och Marseilles, och de tillryggalägga 6 mil
i timman.
Fad. En simmare gjorde nyligen ett
vad på 500 francs, att han skulle under tio
mivutersetid simma i Seinen och läsa högt ur
en bok, som han skulle hålla i båda händerna.
Han lyckades också att vinna vadet.
Eysavde uwppfäckt. En person i
England bar nyligen uttagit patent på illumi-
nerade hattar, Upptäckarens mening är, att
hattarnoea PMAnRA Än maAnNAmM Al Il. AaKRARARR AA