en otrolig prakt i sina drägter, och man såg ofta nog de barockaste kostymer ungefär som vid badorterna i Tyskland, och der saknades ingalunda damer som visade sig klädda ikäpp och stöflar. De engelska damerna voro vackra, men de hade alla röd näsa, och korresp. påstår sig ha funderat mycket på hur det kommer sig att de engelska näsorna så fort bli kopparfärgade. Lyckligtvis fick han upplysning derom på två håll. En i alla toilettmysterier erfaren dam menade att den röda färgen härledde sig derifrån att engelskorna alltid begagna flor. Om vintern och i kallt väder blir detta fuktigt af andeårägten och klibbar sig fast vid näsan, som deraf blir röd. En gammal engelsk turist, som varit öfverallt i verlden och talade tio eller tolf språk, påstod deremot att den blomstrande färgen på hans landsmanninnors näsor kom sig deraf att de dricka för starkt öl och för mycket konjack och vatten samt tycka för mycket om portugisiska viner, rostbiff, peppar och salt. Korrespondenten var också med om balen på Stadshuset. Tvåtusen gister voro inbjudna dit, och ehuru han i ett föregående bref omtalade att endast 1500 personer kunde rymmas der, påstår han nu hade samtliga gästerna temligen godt rum. Såsom ovanligt på baler visade sig äfven här den menskliga fåfängan och behagsjukan i all gin glans, och korrespondenten gjorde den för hans skönhetssinne obehagliga anmärkningen att just de damer, som hade de magraste och spetsigaste axlarne, begagnade de djupaste urringade klädningarne. Då korresp. förmodligen tycker att hans bref börjar handla om ett och annat, tocke der m. m. d., så ber han att man icke måtte tro honom ha tagit för mycket till bästa. Tvertom, ehuru han med full tillförsigt tror sig kunna hålla stången emot en engelsk matros i fråga om dryckjom, försäkrar han på heder och tro att han icke förtärde mer än en halfbutelj rödt vin, och detta af pur okunnighet om hvilketdera kunde vara nyttigast, då man ämnade företaga en sjöresa, att dricka mycket eller litet. Han frågade en engelsk officer till råds härom, och denne gaf det tröstande svaret att det kommer an på. För sin egen del hade han endast försökt den förstnämnda methoden och för öfrigt kommit till den erfarenheten att man aldrig blir sjösjuk blott man blir van vid sjön.