er, men: ansåg det emellertid vara lätt för läraren, att med ledning af de nu tillgängliga läroböckerna, gifva barnet en tydlig öfversigt af det hela. Hr Beckman erkände riktigheten af hvad i ämnet blifvit yttradt, men trodde det blifva svårt att medhinna hvad de töregående talarne angifvit böra bibringas barnen. Ett kompendium är af nöden, och det som nu inhemtas, är, säga hvad man vill, icke att förakta, Skolinspektören Rydberg: Ett kompendium behöfves, det bestrides icke; men samtidigt med dettas inhemtande bör. barnet läsa ett större historiskt arbete inuehållande biografier öfver ryktbara personer, m. m. d. Det vore att önska, det sockenbibliotekerna förskaffade sig goda historiska arbeten. Hr Carlsson ansåg geografien böra gå sida vid sida med historien. Sedan ännu några talare yttrat sig, förklarade slutligen mötet, att man vid undervisningen i svenska historien borde fästa mindre vigt på årtalen och namnen än hittills skett; och läraren borde, med ledning af en någorlunda fullständig läsebok, gifva lif åt sitt föredrag; samt att geografien borde läsas tillsammans med historien, dock utan att föröfrigt med den förenas. Då frågan om undervisningen i geografien derefter förekom, anmärkte hr Ekelundh, att man, mera än hittills skett, borde lägga vigt på att dess läsning sattes i samband med historiens. Skolinspektören Rydberg: Man bör akta sig för att ge barnet lexor enligt boken; det bör läsa efter kartan. . Hr Rosenlöf: ÅAskådningsmateriel är vid de geografiska studierna framför allt nödvändig. Emellertid finnes det skolor, hvilkas barn ej ens sett en karta, ännu mindre en glob. Skolinspektören Rydberg framhöll nyttan af att låta barnet, först efter kartan, sedan ur minnet upprita länderna. För öfrigt bör man vid undervisningen gå inifrån utåt. så att man börjar med beskrifningen af hemorten och sedan låter barnet taga kännedom om länet, inom hvilket det vistas, derefter om Sverige och slutligen om de öfriga länderna. Skolläraren Gottliebson var af den tanken, att man, innan någon viss ort beskrefves, borde gifva barnet ett allmänt begrepp om jordens form och rörelser samt tillkännagifva de olika verldsdelarnes och ländernas belägenhet. Hr Ekelundh trodde det vara fördelaktigast att börja med beskrifningen af hemorten. Ordföranden npplyste, att mah vid föregående möte uttalat den åsigten, att man borde gå ut från det mindre till det större. Hr Rosenlöf sökte bevisa nyttan af att till en början gifva barnet en kort öfversigt af jorden i dess belhet. Br Rydberg: Såsom princip borde framhållas att man bör gå ut från det mindre till det större; dock kan ju läraren tillika bibringa barnet ett allmänt begrepp om jordens utseende. På ordförandens förslag uttryckte mötet den åsigten. att man vid undervisningen af geografien bör gå ut från det mindre till det större, hvarjemte införandet af kartritningen förordades. Emellertid öfverlemnades åt läraren att vid undervisningen tillvägagå på det sätt, han ansåg vara fördelaktigast.