wwnnuomm—— ————— —-—nJnnnuuu—1FFSVtsyNssntnnnrnssrnrnfnfnffffftrrrr
han önskar få ett samtal med mig, för att på
fredlig väg åstadkomma en förlikning oss emel-
lan, så bevare Gud mig ifrån att tillbakavisa
hans förslag, och icke taga andra steget, när
han tagit det första. Säg honom, att jag ger-
na vill träffa honom, och att jag, i händelse
jag någon gåovg utan min egen vetskap och
vilja skulle ha förfördelat honom, är beredd
att försona mitt fel, så vidt i min förmåga
står.
Indianen hade åhört don Pedros ord med
den största uppmärksamhet. När denne tyst:
nat, svarade han:
— Min far har talat väl; vishet bor hos
honom. Höfdingen skall komma, men hvad
säkerhet har han för att icke bli ofredad, när
han inträdt i blekansigtenas läger och befio-
ner sig ensam bland tjugu spanska krigare?
— Mitt hedersord, rödskinn! mitt heders-
ord, som är mera värdt än allt hvad er höf-
ding eger, svarade godsegaren något hög-
draget.
— Åh min fars hedersord är godt; havs
tunga är icke klufven. Tigerkatten fordrar ej
mera; han skall komma.
Efter att hafva uttalat dessa ord med
denna högtidlighet i tonen, som indianerna så
gerna antaga, gjorde han en kruserlig bugning
för godsegaren och aflägsnade sig lika lång-
samt och lugnt, som han kommit.
— Hvad säger ni om detta, Luciano?
frågade don Pedro sin inspektor, så snart de
blifvit ensamma,
— Vid min ära, ers herrlighet, jag tän-
ker, det ligger något skurkstreck gömdt under
det der fredsanbudet. Jag fruktar hundra