Nyheter fran Sockhon.
Ben märkligaste nyheten för
dagen är att Vetenskapsakademien i går afton
valde till riksdagsmän i presteståndet
statsrådet Carlson och
professor Selander.
Akademien har förut haft till representant,
utom den sistnämnde, riksarkivarien Nord-
ström, som således nu blifvit förbigången.
Statsrådet Carlsons val är utan tvifvel
en följd af regeringens önskan att i preste-
ståndet hafva en af sina egna ledamöter så-
som försvarare af representatioasförslaget.
Riksdagemannaarfvodet. Som
vi nämnde i gårdagsnumret af deuna tidning,
voro hufvudstadens valmän kallade att sam-
manträda kl. 12 i går för att besluta om
arfvodet för Stockholms representanter vid den
stuadande riksdagen. Tio (10) personer in-
funno sig på utsatt klockslag i förstugan två
trappor upp i rådhuset. Liter förloppet af
en qvart trädde en vaktmästare ut och ropa-
de med ljudelig stämma: Stockholms vid
riksdagsmannaval röstberättigade invånare sti-
ge in i stora rådhussalen. De tio invånarne
skyndade sig att efterkomma kallelsen. Borg-
mästaren Gråd och magistratens öfriga leda-
möter sutto kring det stora bordet i salen.
Hr justitieborgmiästaren hemställde huruvida
icke 4 rdr om dagen, som representanterna
vid de sista riksdagarne åtnjutit, äfven nu
borde bestämmas som arfvode. Skräddareroä-
staren Årnell var med om det. Icke så Af-
tonbladets redaktör, magister Sohlman. Han
ansåg det vara obilligt, att personer, som icke
hade någon enskild förmögenhet, skulle för
skötandet af ett offentligt uppdrag åsidosätta
egna göromål, utan att erhålla en deremot sva-
rande ersättning, och föreslog dorföre sex riks-
daler om dagen. Målaren Lindborg gick ännu
längre; han tyckte att, då man 1840, när
penningen hade mycket större värde än nu,
bestämde sig för sju rdr 50 öre, så vorc detta
också det minsta som nu kunde komma i frå-
ga. Justitieborgmästaren framställde nu, när
han hörde att ingen mera ville yttra sig, pro-.
position på följande sätt: anser Stochkolms
valmän riksdagsmannaarfvodet böra bestäm-
mas till fyra rdr? — Ja och nej om hvart-
acnat. — Borgmästaren kunde icke afgöra,
hvilketdera var öfvervägande. Han återtog
derföre: anser Stockholms valmän arfyodet
böra bestämmas till 6 rår? — Samma obe-
stämda svar. — Nå, adser då Stockholms
valmän arfvodet böra ökas till sju rdr 50 öre?
— Återigen samma skiljaktighet i åsigter.
Nu uppstod skräddaren Enblom och föreslog,
att de olika tänkande skulle gå åt olika håll
KRA as RIKARE TKR 0 On VAA