ket fint, att han vore högst förvånad öfver den framställda begäirun då han endast sett personen en enda gång och fann henne då lida af något narkotiskt medikament, hvaremot dr Pritchard kunde lemua attest öfver dödsorsaken (ordet understruket), hvilken föreföll hoaom Paterson mysteriös. Det erforderliga betyget utfärdades också af svärsonen. Emellertid fortfor fru Pritehards sjukdom och den 2 Mars besökte doktor Paterson henne, som då var mycket svag, och ännu en göng den 17 Mars då hon var döcnde och icke fullt redig. Hon dog följande dag. Hans besök styrkte honom endast i den öfvortygelse, att hon var förgiftad af antimonium, men som hon icke var hans patient, utan han endast blifvit tkonsulterad, måste han lemna henne åt siit öde. Så bjöd läkare-etiquetten. Han hade hoppats att med anledning af hans skriftliga yttrande i fråga om fru Taylors död cn lagbg undersökning skulle öppnats och i sådan händelse hade fru P. blitvit räddad, emedan förgiftningen då äc0u ej gjort ohjelpligt ondt. Men som ingen förstod hans halfqvädna visa, fick saken hafva sin gång. Att yttra sin misstanke för d:r Pritchard, avsåg hun icke rådligt. Allt detta förklarade han helt öppet inför domsiolen. Efter fru P:s död började misstanke uppstå om förgiftnivg och vid den kemiska undersökvingen fanus anvtimonium i nästan alla inre delar af kroppen. Fru Taylors lik blef åter uppgräfdt och befanns äfven vid den kemiska undersöknoingen lunehålia stora qvantileter antimonium, sannolkt admiministrerade under en längre tid, ehuru hon derjemte kort före sin död fävt en större dosis, fullt tillräcklig att döda en 71-årig menniska. Sjutligen undersöktes äfven den sats af Battleys stillande droppar, som fauns i den atlidnag ego och hviikea innehöll antimonium och aconitum. Försök anställdes äfven med kaniner som under häftiga konvulsioner dogo efter en injection af denna sats, medan de endast somnade och efter några timmar voro fullkomligt äterställda ofter en injection at vanliga Battleys droppar. Efter denna undersökning behöfde just icke juryn vara tveksam vare sig om brottets natur eller mördarens person. Denne hade bibehållit. sitt lugn under hela ransakuingen, som räckte i fom dagar, men blef häftigt upprörd, då han erfor utslaget. Han återvann dock fattningen under det domen upplästes. Han skull aträttas den 23. Det bör tilläggas att han numera, såsom det säges bevekt af sin äldsta dotters, den 15-åriga bildsköna Fanny P:s böner, bekänt att han mördat sin hustru och såsom motiv dertill antört sitt brottsliga förhållande till Marie MLeod. Deremot nekar han till fru Taylors mord, ehuru han medgifver sig hafva efter henues död tillsatt aconitum till heunes butelj af Battleys droppar. Dr Patersons beteende klundrades skarpt af domaren. För mig gälla yrkes-etiquutte och yrkes-reglor iniet. Det tiunes en litvets tegel och en betraktelse som är högre än ulla reglor, vch det är den pligt, som hvarje modbocgare i detta land och hvarje rättsinnad menniska har mot sin nästa att ridda i.enne henne frän döden, och jag kan ej se annat än