denna utställning med toraoch jernvägsur, försedda med den af honom uppfunna pendelgängen, på hvilken han nyligen erhållit en längre tids patenträtt. En fallen storhet. Pet fula trädhus, som i många år vanprydt Riddarholmshamnen och, för att några furstliga hästar skulle kunna motioneras, borttagit nödigt utrymme för folk och gods, bar i lördags fallit neder. Nedrifningen firades med flaggning af alla ångfartygen i hamnen. För staden medförde den en utgift af 10,000 rdr, som mäste gifvas till beredande af nytt ridhus åt prins Oscar. Provineial-läkaremöte?, som börjades i hufvudstaden i onsdags kl. 8 f. m., har under onsdagen och torsdagen fortgått och afslutats. Mötets ordförande har varit doktor MontEn och sekreterare doktorerne Arpi och Gammelin. Mötet hölls för slutna dörrar. Förändringar tt svärjandet. Både regering och ständer hafva under många år funderat på ändringar i föreskrifterna angående sättet att svärja alla slags lagliga eder. Till sist har justitiekanslersembetet utlåtit sig derötver. Det tillstyrker: att frågan om edgång må pröfvas i sammanhang med förslaget till ny rättegångsordning och hemställer att när ingendera parten begär edgång det må vara nog att lemna en iorsäkran på heder och samvete samt att om edsformuläret skall bibehållas det må ändras så, alt det vanliga slutet: Så sannt mig Gud hjelpe till lif och själ boritages, och orden: svär vid Gud och hans heliga Evangelium utbytas mot orden: svär inför Gud. Embetet hemställer vidare att i stället för den nu brukliga troech huldhets-ed skall algifvas en försäkran af följande lydelse: Jag N. N. lofvar, att jag städse skall vara min rätte konung, den stormäktigste furste och herre Carl XV, Sverges, Norges, Götes och Yendes konung, huld och trogen. Jag skall ock med lif och blod försvara det konungsliga väldet samt rikets ständers frioch rättigbeter, allt i öfverensstämmelse med rikets grundlagar, dem jag till alla delar skall lyda och efterkomma. Detta lofvar jag på heder och samvete hålla. att sådan försäkran af hvarje person endast en gång åt hvarje konung afgifves; ett alla embetsoch tjenstemanna-eder afskallas, men i stället, när och på sätt instruktion, reglemente eller annorledes af K. M. bestämmes, vid tillträdet af befattningen, erinran meddelas åt embetseller tjenstemannen angående hans åligganden jemte det ansvar försummande deraf medför; att alla andra nuvarande, här ofvan icke omnämnda, i den ordning 89 8 regeringsformen omförmäler, tillkomna föreskrifter angående edgångs afläggande förklaras bafva upphört att gälla, samt att till följd bäraf den läkare äliggande skyldigheten att åt embetsutlåtanden gifva ytterligare edelig bekräftelse äfven upphör, men att dessa utlåtanden deremot, likasom de öfriga K. M. pröfvar nödigt nu eller framdeles bestämma, skola undertecknas: Detta embetsutlåtande (intyg) är afgifvet under den ansvarighet lag stadgar, eller ock skrifvas å papper, hvarå dylik mening öfverst å första sidan är tryckt eller litografierad. Otur i kyrkan. Under denna rubrik berättade vi förra måndagen att föregående lördagen hade Fader Vår blifvit bortglömdt vid skriltermälet och på söndagen instiftelseorden till nattvarden. Vi gjorde ingen reflexion deröfver och lastade ingen, utan anförde händelserna blott som elt eget sammanträffande. Men den som berättat för oss det inträffade hade hört det af en bekymrad själ. Ty det är en af de olyckliga följderna af statskyrkotvånget att folket blir så vant vid en en gång för alla bestämd ritual, som slutligen blir slentrian, att mången anser det ligga verklig vigt uppå att allt tillgår så som det tillgätt sedan hundrade är och snart sagdt tror att verkan af en kyrklig akt förminskas om någonting af handbokens foöreskrifter öfverträdes. Genom förklaringen af de tjenstgörande presterna är nu medgifvet att utelemningar i ritualen skett, dock med den skilnaden att Fader Vår icke vid skriftermålet, utan vid sjelfva kommunionen blef oläst samt att icke instiftelseorden utan förmaningen till nattvardsgästerna utelemnades, Hr komminister Höök har i nedanstående lemnat fullt giltig förklaring öfver anledningen till det sistnämnda förhållandet: Då under ett par dagar i början af veckan den sanningslösa uppgiften inkommit 1: eder tidning att jag forliden söndag skulle utelemnat instiftelseorden till nattvarden vid altartjensten efter predikan, får jag bedja eder genom införandet af denna min skrifvelse i eder tidning upplysa allmänheten om rätta förhållandet. Jag uteslöt visserligen en del af ritualen, men icke af otur, d. v. s. af vårdslöshet eller glömska, utan med fullt uppsåt. Och denna uteslutna del var icke instiftelseorden, hvilket skulle i alla bändelser varit oförlåtligt, utan förmaningen till nattvardsgästerna. Orsaken dertill var, att jag under gudstjensten hastigt insjuknade af häftiga och ständigt återkommande magplågor, som ännu ej äro fullkomligt häfna. Jag såg mig således ej i stånd att juona förrätta altartjensten efter predikan, utan att , ågot förkorta ritualen, såvida jag icke skulle nödsakas att