Skolläraremötet i Örebro,
den 27 Juni.
(Korrespondens till Dagens Nyheter.)
. (Forts.)
Prosten Forssell varnade för att öfverbopa folk-
skolläraren med ulltfor mänga läroämnen. Vid de
högre läroverken har man anställt mänga lärare och
dfrerhopat larjungarne med för många amnen; vid folk
skolorna är det trertom. Folkskolläraren skall i grund
kanna geograflien, historien, naturvetensk-perna, han skall
vara botanist, zoolvg, entomolog, munerilog, kemist
etc., han skall känna fysiken och mekaniken med till-
hörande instrumen:er, allt så grundligt, att han kan
sjelt vara lärobok och lemna saker undervisning uti
bvyarje ämne, han skall vara språkmästare, kunna med-
dela Säker och grundhg undervisning uti svenska språ-
kets ortografi, etymologi och syntax, han skall vara
matematikus och raknemästare, skonskrifvare, ritmä-
stare, han skall vara teolog, jurist, lakare 0. 8. Vv. —
uti alll mästare om icke hans verksamhet skall af
foraldrar och inspehbtörer underkännas, vidare skall
ban vara mu-ikus så att han kan unitervisa uti säng
och nothännedom, så ock gymnastikus, simlärave och
faktwaästare, ty han skall lära våra barn gymnastik och
vapeniöring, slutligen skall ban ock vara agronom och
trädgårdsmästare och såsom sädan veta tid och sätt
för behandlingen af ohka växter. Rätta sättet att
icke erhälla något, är att begära för mycket — det
är en gammal beprötvad regel. Må man heldre vid-
tala någon närboende trädgårdsmästare att mot ser-
skald billig ersättning någon stund dagligen meddel
trädgårdsundervisning och likaledes lemna liten ersätt:
ning till en soldat inom socknen som detför nog
skulle åtaga sig den nodiga milnara undsrvisningen i
skolan. (Allmant bifall.)
Hr Aallsuröm trodde att skolläraren gerna åtoger
sig traätgårdsskotseln.
Ordföranden hade sjelf sisom pastor i en lands-
församling sysselsatt sig med trädgårdsskötsel och
funnit det ganska lätt och angenämt. Upplyste att
granhäckar bora sättas under rotmånaden; talade om
forbällandena i Spanien och annorstädes.
Motet fortsattes onsdagen den 28 kl. 9 f. m. då
trädgårdsfrägan först afolutades.
Ordföranden hade yttrat att den trädgårdsunder-
visning som kunde förekomma uti en folkskoleträd-
gård, vore så enkel och lätt att dervtill hbvarken erfor-
drades så mycken tid eller så stor kunskap, hvaruti
skolläraren Brodden m. fl. instämde
Hr Erizon twodde att hvarje lärare i likhet med
honom med glädje lemnade den undervisning man
kunde uti detta såväl som öfriga läroämnen och hop:
pades att vederbörande, som redan gjort såstora upp-
offringar för att befria skulan från abc-darier och staf-
vare genom småsko ors inrättande, icke heller skola
undandraga sig allonandet af serskilda trädgärds- och
exercitie-mästare, så snart omständigheterna det till-
låta och bebofvet deraf tydligare än nu framstår. Ville
dock, på grund af egen erfarenhet, protestera mot pår
ståendet art alltsammans vore så lätt gjordt. Medgal
att hvarje sak för sig verkligen kan vara lätt nog. t.
ex. alt om vintern taga och förvara ympqvistar, vår
och host ympa och oculra samt undervisa Jetuti, skaffa
goda hön och plantor, blomsterafdelningens,trädskolans,
buskgruppernas och kikstradgirdens gräfving, skyffiing,
rensning, krattning. kanternas afjemning, snörslagning,
plantering, vattning, etc. ett. — men detta allt till-
sammantaget vore icke så utomordentlig! lätt, helst
då en knapp td detill är bestämd och icke kan väljas.
Skollararen SFallerius anmärkte att småskolor
icke öfverallt voro inrättade. Hr Lundberg upplyser
att i Asker skolträdgård visserligen vore påtänkt, men
någon utsigt till tankens sättande i verket forefinnes
ej. Hr Källström ansåg trädgårdsarbetet kärt för
skullararen.
Ordjöranden föreställde sig skolträdgårdarne af
så ringa omfång (af ej större rymd än 3 å 4 skol-
bänkar, såsom orden föllo), att arbetet ändå ganska
Int bör konna ske, utan serskild trädgårdsmästare.
Hr Lundberg menade at man i händelse af behol
lätt kunde Iega någon at verkställa rensning m. Mm.
Hr Erison fann avt begreppet om skolträdgård
är olika uppfattadt. Somliga tänka på bandelsträd-