Skolläraremötet i Örebro, den 27 Juni. (Korrespondens till Dagens Nyheter.) . (Forts.) Prosten Forssell varnade för att öfverbopa folkskolläraren med ulltfor mänga läroämnen. Vid de högre läroverken har man anställt mänga lärare och dfrerhopat larjungarne med för många amnen; vid folk skolorna är det trertom. Folkskolläraren skall i grund kanna geograflien, historien, naturvetensk-perna, han skall vara botanist, zoolvg, entomolog, munerilog, kemist etc., han skall känna fysiken och mekaniken med tillhörande instrumen:er, allt så grundligt, att han kan sjelt vara lärobok och lemna saker undervisning uti bvyarje ämne, han skall vara språkmästare, kunna meddela Säker och grundhg undervisning uti svenska språkets ortografi, etymologi och syntax, han skall vara matematikus och raknemästare, skonskrifvare, ritmästare, han skall vara teolog, jurist, lakare 0. 8. Vv. — uti alll mästare om icke hans verksamhet skall af foraldrar och inspehbtörer underkännas, vidare skall ban vara mu-ikus så att han kan unitervisa uti säng och nothännedom, så ock gymnastikus, simlärave och faktwaästare, ty han skall lära våra barn gymnastik och vapeniöring, slutligen skall ban ock vara agronom och trädgårdsmästare och såsom sädan veta tid och sätt för behandlingen af ohka växter. Rätta sättet att icke erhälla något, är att begära för mycket — det är en gammal beprötvad regel. Må man heldre vidtala någon närboende trädgårdsmästare att mot serskald billig ersättning någon stund dagligen meddel trädgårdsundervisning och likaledes lemna liten ersätt: ning till en soldat inom socknen som detför nog skulle åtaga sig den nodiga milnara undsrvisningen i skolan. (Allmant bifall.) Hr Aallsuröm trodde att skolläraren gerna åtoger sig traätgårdsskotseln. Ordföranden hade sjelf sisom pastor i en landsförsamling sysselsatt sig med trädgårdsskötsel och funnit det ganska lätt och angenämt. Upplyste att granhäckar bora sättas under rotmånaden; talade om forbällandena i Spanien och annorstädes. Motet fortsattes onsdagen den 28 kl. 9 f. m. då trädgårdsfrägan först afolutades. Ordföranden hade yttrat att den trädgårdsundervisning som kunde förekomma uti en folkskoleträdgård, vore så enkel och lätt att dervtill hbvarken erfordrades så mycken tid eller så stor kunskap, hvaruti skolläraren Brodden m. fl. instämde Hr Erizon twodde att hvarje lärare i likhet med honom med glädje lemnade den undervisning man kunde uti detta såväl som öfriga läroämnen och hop: pades att vederbörande, som redan gjort såstora uppoffringar för att befria skulan från abc-darier och stafvare genom småsko ors inrättande, icke heller skola undandraga sig allonandet af serskilda trädgärdsoch exercitie-mästare, så snart omständigheterna det tilllåta och bebofvet deraf tydligare än nu framstår. Ville dock, på grund af egen erfarenhet, protestera mot pår ståendet art alltsammans vore så lätt gjordt. Medgal att hvarje sak för sig verkligen kan vara lätt nog. t. ex. alt om vintern taga och förvara ympqvistar, vår och host ympa och oculra samt undervisa Jetuti, skaffa goda hön och plantor, blomsterafdelningens,trädskolans, buskgruppernas och kikstradgirdens gräfving, skyffiing, rensning, krattning. kanternas afjemning, snörslagning, plantering, vattning, etc. ett. — men detta allt tillsammantaget vore icke så utomordentlig! lätt, helst då en knapp td detill är bestämd och icke kan väljas. Skollararen SFallerius anmärkte att småskolor icke öfverallt voro inrättade. Hr Lundberg upplyser att i Asker skolträdgård visserligen vore påtänkt, men någon utsigt till tankens sättande i verket forefinnes ej. Hr Källström ansåg trädgårdsarbetet kärt för skullararen. Ordjöranden föreställde sig skolträdgårdarne af så ringa omfång (af ej större rymd än 3 å 4 skolbänkar, såsom orden föllo), att arbetet ändå ganska Int bör konna ske, utan serskild trädgårdsmästare. Hr Lundberg menade at man i händelse af behol lätt kunde Iega någon at verkställa rensning m. Mm. Hr Erison fann avt begreppet om skolträdgård är olika uppfattadt. Somliga tänka på bandelsträd