dagen var hypoteksföreningen räddad och enskilda banken ditflyttad. Den hade räddat allt och var i full verksamhet. Den telegraferande, som noga känner stadens förhållanden, uppgifver att nitton tjugondelar af staden äro åtgångna. Andra enskilda underrättelser äro, att oaktadt alla ladugårdar, stall och dylikt närmast omkring togos i anspråk till nattqvarter, måste en stor del af stadens invånare tillbringa nätterna under bar himmel, äfven då det hällregnade. Till landshöfdinge-embetets disposition äro ställda 250 tält ur beväringens förråder. Telegrafstationen har fullständigt räddat den ena af sina apparater, men ej alla batterierna, och blifvit inbystien mangelbod. Den har kunnat anknytas med Christinehamns-linien och telegraferingen fortgår sedan igår morgon. Telegraferingen till Göteborg går ötver Stockholm. En at Stockholms fabriker hade sändt varor för 20,000 rdr till marknaden och brandförsäkrat dem. De brunno upp. En annan fabrikant hade ditsändt ett parti varor och e försäkrat dem. Dessa blefvo räddade. Men en så lycklig slump må icke tagas som exempel. Dagligt Allehanda meddelar följande telegram af den 4 Juli, från Kristinehamn: Branden i Carlstad började söndagsförmiddagen under gudstjensten och slutade kl. 1 på natten. Hela staden är nedbrunnen utom skolhuset, hypoteksföreningens och Weinbergs hus, biskopsgärden och fem gårdar utmed vestra grenen af elfven, lasarettet och fängelset samt några hus i utkanterna utanför husmassan. Sparbankens handlingar sägas vara förstörda, men provingialbankens, hypoteksbankens och ränteriets redbarheter räddades äfvensom postverkets. Handlingarna i landshöfdingeembetet lära vara bergade. Nöden och förvirringen gränslös. Ett fartyg, lastadt med lifsmedel, afsändes i går genom stadsfullmäktiges i Kristinehamn försorg till de nödlidande, af hvilka många vid dess ankomst ej på hela dygnet kunnat få en matbit. Hästar voro knappt att få. De voro dels uote på bete, dels använda till lustfärder på söndagen. Beväringsmanskap från Trossnäs inkommenderades till vakthållning. En mängd stölder hafva i förvirringen begåtts. Kyrkan är inuti oskadad, men taket och öfra delen af tornet nedsmälta. Ett barn tros hafva bräut inne f),. En mängd småkreatur ligga stekta och förbrända. Marknadsstånden uppbrända. Varor och effekter äfven ur enskilda hus till en stor del räddade. Landshöfdingen ansträngde sig berömligt att leda släckningen med sjelfuppoffrande nit, men vid eldens hastiga spridning blef snart all sammanhållning omöjlig. Alla sökte då rädda gig och sitt ur eldhafvot. Göteborgs-Posten för i går meddelar en och annan ny detalj: Från Tingvallaoch Skeppargatorna spred sig elden hastigt till torget, hvarest omkringliggande byggnader snart fattade eld, dervid lågornas härjande framfart ej obetydligt underlättades af de der, i och för Persmessan uppförda marknadsstånden äfvensom af en mängd dit från granngårdarne bergade möbler och husgeråd. Från torget spred sig elden snart till stadens öfrige delar. Vid sprutorna arbetades i början oförtrutet på att dämpa det ragande elementet, men sedan dessa gått sönder skyndade hvar och en att söka rädda sitt, uppgifvande tanken på allt släckningsarbete. Kl. omkring 4 på e. m. började till råga på olyckan ett hällregn, som,utan att kunna i någon mån stäfja lågorna, till en stor del förstörde det bergade godset, som sammanhopats på det å andra sidan om vestra bron öfver Klarelfven belägna s. k. Salttorget. Elden rasade utan uppehåll till kl. 1 på natten till måndagen. Stor och obeskriflig var den jemmer och förtviflan som rådde. Landshöfding Ekström och borgmästare Waldenström äfvensom öfrige stadens myndigheter samt äfven enskilte personer sökte hvar på sitt håll att lindra och ingifva förtröstan och hopp. Men allt, allt blef lågornas rof. — ) Enligt eit telegram från Kristineharan till Post tidningen kände dettas författare icke att någon menniska blifvit skadad. ——————-——————— — —..Z.NÅHnnn—vO—————— .ooovwmmovove———--A-— sovo