g-—
NY ooBAE
tivarjehand
En glad afton. Några sjömän hade
slagit sig tillhopa om en lottsedel och erforo
efter återkomsten från en sjöresa att de vunnit
en temligen betydlig summa. En utaf dem
var klok nog att insätta större delen af sin
andel på sparbanken, och beslöt att med åter-
stoden göra sig en glad afton. Han hade åtskil-
liga muntrationer att välja på, men beslöt sig
omsider för att engagera en positivspelare,
lät gifva sig ett rum i ett af de bästa hotel-
len samt två buteljer champagne, och befallte
derefter positivspelaren avt spela tills han
fick tillsägelse att sluta. Knappt hade emel-
lertid vår sjögast tömt sina båda buteljer, förrän
han föll i en angenäm slummer, hvarur han vak-
nade först då solen stod högt på himlen föl-
jande dagen. Han blef ytterst förvånad att
se positivspelaren stå qvar på samma ställe,
alltjemt vefvande på sitt instrument, och gaf
honom genast order att sluta. Detta skedde
också, meu karlen som enligt befallning stått
hela natten och knogat fram den ena melodien
efter den andra begärde 20 rdr i ersättning.
Sjögasten fick naturligtvis betala både detta
och champagnen dertill. Och sålunda tillbragte
han sin glada aftov.
Pojkstreck. Eu dag i förra månaden
gingo några pojkar in i Kidderminsterkyrkan,
der de klädde sig i sångarnes långrockar,
bröto af ljusen, predikade från predikstolen,
och till slut begåfvo sig bort med fattigbössan
och något penningar.
Nyheter.
— Vid en af de modernaste brunnsor-
terna i South-Durham ha två unga prester
nyligen roat brunnsgästerna med att på offent-
liga promenader uppträda som barmhertighets-
systrar.
Reliksamlare. Tidningen Washing-
ton Star för den 29 maj omtalar: Domsa-
len, der ransakningarne hållas med Booths
medbrottslingar och dem som föröfvade mord-
försöket med Seward, är på väg att alldeles
ramponeras af reliksamlare. I brist på andra
minnen att taga med sig skära de stora styc-
ken nr de röda tapeterna, som sedan delas ut
på stället i smala remsor. Stolar, bord och
bänkar börja också lida mycken skada.
— I engelska grefskapet Essex finnes en
stad vid namn Dummos Parva, som är vida
bekant genom ett besynnerligt testamente, eller
rättare en klausul i ett testamente, upprättadt
af en adelsman, hvilken egde staden under
trettonde århundradet. Klausulen innehåller,
att räntan af en bestämd summa skall använ-
das till inköp af en fläskskifva och andra mat-
varor, hvilka med stora högtidligheter skola
öfverlemnas till den äkta man, som ett år och
en dag efter sitt bröllopp offentligt vid altaret
i menighetens närvaro kan aflägga ed på att
han under denna tidrymd icke grälat med sin
hustru och icke ett ögonblick ångrat sin för-
bindelse med henne. Stadens häfder känna
endast till tre män, hvilka under en tidrymd
af mer än 500
-— V——