Ett ej vidrördt ämne, som står i sammanhang med Nybrovikens igenfyllande. Som enhvar torde minnas började en gång Nybron att skjuta ut i följd af påuyckning från Berzelii park Innan den betydliga ytan al 154 500 qvadratfot, som den enligt Käsels karta upptager, bunnit sätta sig, måste alltid ena påtryckning uppstå och påskynda brons utskjutning. Denna utskjutning antog smäningom betydliga dimensioner, hvarföre vederbörande Iäto påla och göra försänkningar framför sjelfva Nybron. När nu planen for Nybrovikens reglerande 18061 uppgjordes och al konungen gillades ansåg man som elt vundgängligt silkor att utlägga viken i form af en curva, såsom stöd mot Nybruns vidare utskjutande, oaktadt Nybroviken, som nu är ämnad att fyllas i sin helhet, upptager en yta af nära en hall million qvadratfot ha vederbörande dock funnit för godt att göra kajen emellan Blagicholmen och Ladugårdslandet rät — således uraktlåtit ew vidtaga samma försigtighetsmål! som 1861, oaktadt den är 500 fot lång emellan punkterna C—D på komiterades karta, men ock Nybron, mellan magasinshuset på Blasieholmen och stranden af Ladugärdslandet, eodast 350 fot, enligt Kösels karta, När man 1361 ansåg ett stöd vara behöfligt för den 350 fot långa Nybron, borde man då ej bafva iakttagit samma foörsigtighetsmått med den 500 fot nye, raka kajen? Ligger det ej inom möjlighetens gråns att äfven denna sednare kan komma att skjota ut? Hvad blir då följden?