att detta fordrar hvilostunder, då man njuter frukterna af hvad man uträttat och hemtar krafter till nya företag. Om än icke de oskyldiga nöjena äro arbetets mål, utgöra de dock lönen derför, och de nöjen som återföra oss till barndomens oskyldiga glädtighet måste ju vara de på en gång nyttigaste för sinnet och sundaste för kroppen. Jag vågar derför nämna dansen såsom en af de vilgerningar, hvilka blifvit oss menniskor gifna för att uttrycka en viss sinnesstimning och lösrycka oss från hvardagslifvets bekymmer och enformighet. ) Jublande rör barnet händer och fötter vid musikens ljud; soldaten glömmer trötthet och faror vid den upplifvande musiken; en klangfull röst kommer hjertat att klappa och nerverna spännas vid instrumenternas brusande toner. Hvarje glad underrättelse, hvarje behaglig öfverraskning kommer den naturliga menniskan att hoppa likt fågeln som skakar gina viogar, och hos alla folkslag, från de vildaste till de mest civiliserade, yttrar sig den festliga glädjen — genom dans. Den åldrige fransmannen för ännu sin bedagade dam i den högtidliga kontradansen, och båda drömma sig tillbaka till sina ungdomsdagar. Den stele engelsmannen afkastar i den muntra hornpipen etikettens tryckande band: han rusar, liksom gällde det att vinna ett vad, genom ecossaiscns långa rader och kommer golfvet att darra vid reelens dundrande takt. : Hallingdölen och Wermlänningen pröfva sina fötters spännkraft mot storstugans bjelktak. På Färöarne der man ännu för få år sedan begagnade gamla kämpavisor till dansmusik, uppföres vid bröllopsfester pantomimiska scener till balladerna om Holger Danske och Abrahams trogne tjenare, som tog trohetslöfte af skön Rebecca för sin herres son. Ungraren med sina klingande sporrar återger en bild af ryttarens lif och framställer älskaren, som bortför sin motsträfyviga brud vildt galopp. Tysken förlorar sig i valsens hvirflar, liksom i sina systemers trassliga nät, och studsar såsom uppväckt ur en dröm, då han efter den våldsammaste rörelse återfinner sig sjelf på samma punkt, hvarifrån han utgick. Hur ofta ha ej våra poeter besjungit tarantellan, med den oundvikliga tamburinen, och boleron med kastagnetternas knäppning! Men ingen af dem har anmärkt den allvarsamma minen hos italienarne, som veta att de dansa på en vulkan, och blott få ha gjort oss uppmärksamma på att spanjorerna, då de föra sina danser norrut, gifva dem en tillsats af råbet, liksom de för våra bortskämda gommar blanda sina ädla viner med sprit. Slutligen måste jag nämna polacken, hvars nationalitet är delad mellan tre mäktiga stater, alla lika hatade. Af sin gamla stolta fäderneslands arfvedel har han ingenting annat qvar än språket ock sina eleganta danser! Men dessa utmärka honom ock framför alla andra; ty antingen ban är soldat vid Rhen eller på Rysslands stcpper; antingen han är landsflyktig i Amerikas urskogar eller slaf i Siberiens grufvor: öfverallt, der en mazurka spelas, skockar man sig beundrande kring de smärta behagfulla polackarne. Förgäfves sträfvar man att efterapa deras lätta afrundade rörelser, och till och med deras stränga herrar måste, i fråga om dans, förklara sig besegrade af Sobieskys, ridderliga landsmän. Jag vågar icke, utan fruktan att väcka förargelse, använda dansens symbolik på mitt älskade) fosterland ; ) jag vill blott vidröra ett historiskt faktum, att från de store Waldemarernas dagar, då danskarne trådde dansen efter gamla kiämpavisor och sagosånger utan biträde af utländska spelmän, har Danmark icke egt någon sjelfständig nationaldans ÄÅår NR fan ballar dancsan anm unnAmAantran an nä.