Rättegångsoch Polisnyheter. Beskyltning. Vid rådhusrättens tredje afdelning förevar i går ett mål mellan ofverskäraren G. R. Spångberg och kamrern vid allmänna pantlåneinrättningen br N. Werner. Spångberg yrkade ansvar å hr Werner för det han nekat Spångberg act belåna ett stycke fodertyg, och anfört som skäl derför att Spångberg brukade springa med tjufgods. — Förhåller det sig så? frågade ordf. — Ja, i det närmaste, förklarade hr W., hvarefter han berättade att Spängberg under vinterns lopp mycket uppehållit sig vid pantlåneinrättningen och derför blifvit misstänkt att vara ombud för nögra pantlånare, bvilka enligt reglementet icke ega att erhålla lån. Spångberg hadeför någon tid sedan belånat en rock, som varit stulen, och då hade det blifvit upplyst att han var ombud for pantlånaren Bergholz. På denna grund hade br W. nekat Spångberg erbålla lån och äfven yttrat att han förut belånt tjufgods. Spångberg bestred att någonsin hafva belänt något stulet gods och målet uppskjöts tör åtskilliga vittnens hörande. En medlidsam fjuf. Häktade arbetskarlen Nilsson var i går uppbemtad till rådhusrättens tredje afdelning, för att undergå ransakning angående ett tillgrepp af två byttor innehållande 38 skälp. smör. — Hvar tog du de här smörbyttorna? frågade ordföranden. — Vid Riddarbolmshamnen, svarade Nilsson. Smöret, som af Nilsson blifsit försåldt på åtskilliga ställen, hade tillrättakommit sånär som på 2 marker och 25 ort. — Hvar har du gjort af smöret som fattas? frågade ordf. — Jag gaf det åt en gumma. — Kände du den gumman? — Nej. — Nå hvarför gaf du henne smöret? — Jo bon gick omkring och tiggde. — Och när du inte hade något annat att ge, så gaf du henne af det stulna smöret, återtog ordföranden. — Ja, svarade Nilsson, som tycktes vara en bjertans god tjul. Utslag i målet kommer att afkunnas om ötta dagar. Oyckshändelse. En 80-årig enka i Rackeby församling, som en längre tid varit sinnessvag, har den 2 denues anträffats död i en brunn, och i Eklunda har en 24-årig piga efter fltig låsning afandliga skriftero, som i vår tid så välvilligt och rundeligen utdelas, försjunkit i grubbleri och hängt sig i en lada. ve