Den 6 juni.
Blaod dagens nyheter är, eller snarare
var, de Stockholmska Skarpskyttcsångarnes be-
sök härstädes. Man var allmänt ense om, att
de sjungande BSkarpskyttarne från hufvudsta-
den gjorde sin sak väl och förtjena till vide-
tur åtminstone ett non sine laude (icke utan
beröm). Detta omdöme bekräftades af de lif-
liga bifallsyttringar, med hvilka hvarje sång-
nummer aftackades, och ett och annatda capo-
rop. Då det rum, der konserten gafs (Arbe-
tareföreningens stora sal) är så beskaffadt, att
man har svårt för att öfverskåda det, är det
också omöjligt att genom ögonmått komma till
en riktig uppskattning af åhörarnes antal. Att
delta var stort — om också kanske ej allde-
les så stort som vår tidning uppgifver eller
båda dagarna bortåt 1,900 personer — derom
kan jag försäkra, hvadan behållningen, af hvil-
ken Stockholmarne hade den generositeten att
afstå en del till Norrköpings Skarpskytteföre-
ning, bör vara icke så obetydlig. Till en an-
märkning kan jag nog hafva skäl, icke mot
konsertgifvarne utan mot vår publik, den nem-
ligen, att vår haute volge lyste genom sin från-
varo från konserten båda dagarne. Om man
också varsnade cen och annan, så var af ve-
derbörande tongifvande dock ej detta anlopp
som eljest tillkännagifver, att hvad som före-
hafves är comme il faut — att tagas i skär-
skådande utan den aldra som lillaste näsrynk-
ning. Annat får man nog se nästa fredag, då
fru Michaeli gifver en konsert 1 samma sa-
long.
Jag får ej lemna pingsten utan att til-
lägga, att vädret var i det närmaste, under den
hutvudsakligaste delen af helgen, så dåligt som
det gerna kunde vara för att få helsa som
sommarväder. Deremot tror jag reig saklöst
kunna förbigå det Gauthierska lindansar-säll-
skapets illustrationer af festen såväl på Ströms-
holm, som på oxbacken, der kappridning an-
ställdes annandagen. Jag vet ej om några
prisbelöningar denna gången kommo i fråga
som vid ett föregående tillfälle, då tre stora
priser voro utsatta för de täflande ryttarne,
mest bestående af stadens herrar åkare, på ve-
derbörligen uppstockade åkarkampar, af hvilka
några knappast förmådde komma ur fläcken.
Dessa priser bestodo i en penningsumma af
10 rdr, en skinka och en medwurst -— med
eller utan trichiner är mig obekant.
Apropos trichiner så gå vi här jemti fara
att blifva trichinerade, då stadens polismyn-
dighet, lika litet som dess sundhetsnämd —
en mycket tyst och sluten autoritet — iävnu
ej vidtagit några anstalter för att få en svin-
undersökningsbyrå etablerad. Tro dock ej der-
för att trichin- eller fläskpaniken ej här gjort
gig lika gällande, som på andra ställen. Jo,
säkert! Värdshusvärdarnac klaga öfver omöjlig-
heten att komma fram på sina matsedlar och
sexbord med några tillredningar i hvilka svin-
kött ingår som cen ingrediens; tillochmed en
oskyldig fläiskpannkaka ses af hvarje riktigt
försigtig bordsgist med misstänksamma blic-
kar, och i hökarbodarne hänga de läckra libska
skinkorna föraktade och försmådda. En un-