Göteborgs-Rapportören.
ÄL
Den 23 maj.
För en del år sedan utkom en af Herman
Bjursten ombesörjd öfversättning af ett en-
gelskt arbete, kadladt Mensklighetens Natt-
sidor, genom hvilket fört, om jag minnes
rätt, sökte lösa en del at de mörka proble-
merua i den menskliga naturen. Den fakti-
ska verkbgheten har 1 dessa dugar erimrat oss
om deuna bok och lemnat eu ny visshet för
tillvarou af de besyuuevrligaste exceutriciteter
i moumskouaturen. Tänk eder en gammal,
höst ansedd man med ovanlig bildnivg och
kunskaper, avgeuäm sällskapsu euniska, lycklig
iar och make, med ett hem der penaierna äl-
skade att bo, utan något slags muteriela be-
kymmer ... oaktadt sålunda den jordiska lyc-
kau tycktes bo omkrmg honom, drefs ban
dock sf spleen, eller hvad det kuude vara,
att sjelf forkorta sina dagar. Detär en ganska
ledsum historia, som försänkt en talrik och
aktningsvärd slägt i djup sorg, och jag skulle
helst velat undvika aw beröra den; men sa-
ken har i flera dagar varit ett så allmänt
samtalsimne, att jag auser min korrespondent-
pligt tvinga mig avt ej tiga med en sådan
cause celebre. YFör några dagar sedan sekna-
des neml, f. d. politieborgmästaren Ekström i
sitt bem och eu af honom gqvarlemnad skrif-
ven papperslapp angat tyvärr att han afligs-
nat sig, för att söka döden i kanalen. Han
hade om natten smugit sig ut i nattrock och
nattdrägt ur sitt rum, ställt det ljus, hvarmed
ban lyste sig ned, i trappan, der haus söner
funno det ännu brinnande, skyndat till en
nära derinvid liggande tvättflotte och derifrån
kastat sig i vattuet, hvarest man på eftermid-
dagen fann honom död. Som sagdt, man kän-
ner ej någon hemlig orsak till detta förtvif-
lade beslut, om icke ett avtagligt fysiskt skäl,
hvilket framtvingat en djup ledsnad vid lifvet.
Jag har hört några säga, att mannen, som
var en nitisk och sträfsam embetsman, alltse-
dan han för en del år sedan lemnade sin be-
fattning och kom i en mera overksam ställ-
ning stundom kärt sig gripen af denna mjeit-
sjuka, som är helt naturlig för praktiska men-
niskor, de der kasta sig i sysslolöshetens ar-
mar, och till sist bemöktigats af denna olyck-
liga spleen, som så ofta söker sin lösnivg och
sitt medikament i sjelfmördarens död.
Eit annat drag ur samfundslifvets nattsida
har jag att i dag äfven meddela. Ni har må-
hönvda sett, huru Handelstidningen i ett par
uppsatser vidrört embotsmannabalance o. d.,
men gått som k:tten kring het gröt, utan att
våga sig öppet fram med hvad han ville säga.
Saken är den att för någon vecka sedan afled
några mil härifrån kronouppbörds-kommissarien
härstädes, Sjöstedt, vid hvars frånfälle genast
knöt sig en mängd af dessa dunkla rykten,
dessa mystiska vinkar och hviskningar, hvilka
tyvärr beslå med osanning den gamla satsen,
mm ss ———————TRERRRAREEEETEERRERTNAOEREREIREEERIEE