Rällegångs- och Polisnyheter.
:Under en längre tid har rättegång vid härvaran-
de rådhusrätt pågått mellan jernvägsstyrelsen och kon-
sul Fenger, angående expropriation af hans egendom
i Petter Myndes backe. Tunneln kommer, som be-
kant, att gå under huset. Hr Fenger har yrkat, att
jernvägsstyrelsen skulle expropriera huset, hvilket jern-
vägsstyrelsen vägrat. Dom i målet har fallit, och för-
klarar rådhusrätten deri, att som, efter hvad sig hit-
tills visat, huset ej tagit sådan skada, att det icke
kunde i lika godt skick återställas till konsul Fenger,
kunde rätten ej mot jernvägsstyrelsens bestridande
Ålågga styrelsen att expropriera större del af detsam-
ma än som för jernvägens framdragande vore behöflig.
Vi skola en annan dag meddela en närmare redogö-
relse för målet. :
Snatleri. Ogifta qvinspersonen A. S. Wick-
ström. stod i går inför rådhusrättens !jerde afdelning,
tilltalad att hafva tillgripit åtskilliga klädespersedlar uppe
å en vind i huset n:r3108 Drottninggatan.
Då målet påropades inträdde Wickström, bärande
ett spädt barn på armen. Målsegaren tillstädesvar genom
ombud, öfverkoustapel Bäckström.
Wickström redogjorde under högljudd gråt för sina
lefnadsöden, och uppgat att hon var född 1830 i Hud-
dinge socken. 1334 hade hon förlorat både far och mor,
som bortrycktes af: koleran, hvarpåi hon qvarblef på lan-
det under sin.,barndom och inflyttade sedan till hufvud-
staden.
.— Hvem är far till det lilla barnet? — frågade
ordföranden.
— En arbetskarl Per Erik Norgren, som jag på
sednare tider bott tillsammans med; men han dog den
22 Januari, — svarade Wickström och föll åter i gråt.
— Har du förut varit tilltalad för brott ?
— Nej aldrig någonsin, och det skulle ej ha händt
nn heller, om jag vetat hvad jag gjort.
— Visste du inte hvad du gjorde när du tog sa-
kerna?
— Nej, jag var rusig vid tillfället.
— Det hade varit eu annan som pantsatt sakerna,
en qvinna vid namn Möller; var hon med dig när stöl-
den skedde?
— Nej, jag träffade henne sedan på Kungstensgatan,
och då tillbjöd hon sig att gå till pantlånaren för att låna
på sakerna
— Talade du då om för henne att du stulit sa-
kerna?
— Ja.
Ofvannämnde Möller var äfven kallad till förhöret;
men hade uteblifvit, hvarför domstolen resolverade att
hon nästa rättegångsdag skulle upphemtas, om hon inte
ville komma godvilligt.
Målegandens ombud uppgaf nu värdet å de stulna
sakeraa till 14 rdr 25 öre, mot hvilket värde Wicks:röm
inte hade något att invända.
— Du lär också innnehaft ett par lakan och en
handduk, utom de saker som blifvit tillgripna i or 108.
Hvar har du fått dem ifrån? — sporde ordf.
— Det vet jag inte, — svarade Wickström.
— Men stulna äro de, eller hur?
— Ja, men hvar det vet jag inte. Jag var så yr