— — Vid valet ege hvar bonde lika röst, ebvad han större eller mindre bemmån hafver. Uppstär fråga om den valdes behörighet eller om valet ratteligen skett, gifve haradsratten utlag derötver, — — — Haraf synes, all elckiorsval skall ske å sockenstämmor, dervid att hitills byarje bonde egt rost för sin person och icke elter hemmantal eller annan beskattningsgrund, bvarewot elektorerne rosta efter hemmantalet; att nämndemansval hkaledes skall ske å sockenstämma; att dervid endast i socknen bosatte bönder ega rösta samt att bvar bonde eger lika rös eller efter hufvudtal. Vi skola nu tillse huruledes riksdagsordningen, som är grundlag, och rättegångsbalken, som år civil lag, blifvit for deras karakter af högre lagbud napste i kommunalforvrdningen. Denna har blivit utfärdad med upphälvarde al de under den 29 avgusti 1343 i nåder utfärdade förordningarne om sockenstämmor i riket, i hvad landsbygden angär, samt om socknenämnder på landet, äfvensom hvad i andra författningar kan finnas stridande mot kommunalforordningen. Denna forordning lyder: 11 8. I öofverlaggoiugar oeh beslut, som angå ärenden, gemensamma for hela kommunen, deltaga samtlige rostberättigade; men i Olverlägguingar och beslut ofver ärenden, som angå endast I mantal satt jord, må ej andre taga del an de, som sauau jord ionehafva, 12 3. Röstvärdet skall beräknas efter det en hvar rostegande åsatta fyrktal. Alt så siridiga lagbud icke kunna sammanjemkas är mer tydligt, än att det beböfver bevisas. Man kan derföore rättvisligen icke lägga vördiga presterskapet till last, att numera, sedan sockenstammo-torandriogen är upphafd, sockenstämmor icke hällas; men då vid kommunalstämmor hvarje adelsman, prest och borgare säval som bonde eger rösträtt efter lyrktal, allenast de — i fråga om val af nämndeman och elektorer till riksdagsmannaval — innebafsa jord, samt der bondeständet bäde i grundlag och civillag medgitna uteslutande rätt att deltaga 1 så beskallade val blilvit genom kommunalförordningen omintetgjord, så kan man med skal påstå, att under rätterne pa landet icke äro på legenligt satt sammansatte. Då elektorer till nu förestäende riksdagsmansval blifva på enabanda sått utvalde, så är det blott en bekloglig förmodan, att en mängd riksdagsmansval för bondeståndet varda öfverklagade. Apropos klagomäl och besvär: hvilken auktoritet skall numera afgöra besvär öfver nämndemansval? 1 kap, 1 rättegångsbalken säger att häradsrätten derofser skall gifva utslag, men i 75 af kommunalförordningen bänvisas den missnöjde att anföra ber svär bos konungens befallningshafvande. I dessa bäda lagbud I gger alltså svaret, som till efterrättelse länder. Ruswucus.