— — Vid valet ege hvar bonde lika röst, ebvad han
större eller mindre bemmån hafver. Uppstär fråga om
den valdes behörighet eller om valet ratteligen skett,
gifve haradsratten utlag derötver, — — —
Haraf synes, all elckiorsval skall ske å socken-
stämmor, dervid att hitills byarje bonde egt rost för
sin person och icke elter hemmantal eller annan be-
skattningsgrund, bvarewot elektorerne rosta efter hem-
mantalet; att nämndemansval hkaledes skall ske å
sockenstämma; att dervid endast i socknen bosatte
bönder ega rösta samt att bvar bonde eger lika rös
eller efter hufvudtal.
Vi skola nu tillse huruledes riksdagsordningen,
som är grundlag, och rättegångsbalken, som år civil
lag, blifvit for deras karakter af högre lagbud napste
i kommunalforvrdningen. Denna har blivit utfärdad
med upphälvarde al de under den 29 avgusti 1343
i nåder utfärdade förordningarne om sockenstämmor
i riket, i hvad landsbygden angär, samt om sockne-
nämnder på landet, äfvensom hvad i andra författnin-
gar kan finnas stridande mot kommunalforordningen.
Denna forordning lyder:
11 8. I öofverlaggoiugar oeh beslut, som angå
ärenden, gemensamma for hela kommunen, deltaga
samtlige rostberättigade; men i Olverlägguingar och
beslut ofver ärenden, som angå endast I mantal satt
jord, må ej andre taga del an de, som sauau jord
ionehafva,
12 3. Röstvärdet skall beräknas efter det en
hvar rostegande åsatta fyrktal.
Alt så siridiga lagbud icke kunna sammanjemkas
är mer tydligt, än att det beböfver bevisas. Man kan
derföore rättvisligen icke lägga vördiga presterskapet
till last, att numera, sedan sockenstammo-torandriogen
är upphafd, sockenstämmor icke hällas; men då vid
kommunalstämmor hvarje adelsman, prest och borgare
säval som bonde eger rösträtt efter lyrktal, allenast
de — i fråga om val af nämndeman och elektorer
till riksdagsmannaval — innebafsa jord, samt der
bondeständet bäde i grundlag och civillag medgitna
uteslutande rätt att deltaga 1 så beskallade val blilvit
genom kommunalförordningen omintetgjord, så kan
man med skal påstå, att under rätterne pa landet icke
äro på legenligt satt sammansatte.
Då elektorer till nu förestäende riksdagsmansval
blifva på enabanda sått utvalde, så är det blott en be-
kloglig förmodan, att en mängd riksdagsmansval för
bondeståndet varda öfverklagade.
Apropos klagomäl och besvär: hvilken auktori-
tet skall numera afgöra besvär öfver nämndemansval?
1 kap, 1 rättegångsbalken säger att häradsrätten
derofser skall gifva utslag, men i 75 af kommunal-
förordningen bänvisas den missnöjde att anföra ber
svär bos konungens befallningshafvande. I dessa bäda
lagbud I gger alltså svaret, som till efterrättelse länder.
Ruswucus.