SPCIIe OCU OVIRCSLCL al Halla J,VVYV ImIIUSIC! T0VIKsängen, hvaretter prinsen högtidligt förklarade utställningen öppnad. På aftonen bevistade prinsen i Mansion House en af lordmayorn gifven lysande bal. Epidemierna i S:t Petersburg. Då några nyare nnderrättelser torde intressera, vilja vi här meddela följande ur en rysk tidning hemtade uppgifter om förhållandet på lasaretteroa i S:t Petersburg under mars och en del af april månader. Den epidemiska karakteren har forifarit under mars månad och de vanhgaste sjukdomarne hafva, liksom forut, varit typhus och febris recurrens. Den stora mortaliteten i jemförelse med förlidet år, bör tuillskrilvas dessa båda sjukdomar, särdeles typhus. Under april fortfar epidemien men derjemte tilltaga de acuta ocb catarrhala sjukdomarae såsom rheumatuska och katarrhbala febrar, inflammation I respirationsvägarne, I brösthinnan och peritonaum och stundom katarrbala och andra diaribeer. Deremot är forhållanset med febris recurrens mera tilfredsstallande. Den visar mera sällan en bilios harakter, i stallet för en eller två paroxysmer förekomma ottast tre med en mellantid i sällsynta fall at endast 24 timmar, så alt sjukdomen har stor analogi med intermittent feber (frossa). Emellertid ättöljes den stundom af Häckar liksom typhus. De första dagarne al april hade de sjukas antal betydhgen minskats, trots inflytandet af de kyrkliga bögtiderna, islossningen och andra ogynnsamma hygieniska omständigheter. Men från och med veckan efter påsk fylldes äter lasaretterna. — Detta bör dock wtllskrifvas det stora tilloppet af arbetare, såsom lasarettsläkarne anmarkt, både ifråga om typbus, febris recurrens och öfriga sjukdomar, På lasaretterna fnnes emellertid, det oaktadt, villräckligt utrymme och de sjuka erhålla — tack vare de rika ingamlingar som skett från alla håll — utmärkt vård och riklig föda samt kunna äfven undfägnas med the, socker, kläder och linne, Beträllande antalet sjuke, döde och tillfrisknade på samtliga lasaretterna innebälla nedanstående siffror en jemförelse mellan mars månad innevarande och sistlidet år. Mars 1864. Mars 1865 Sjuka . . oc. co. 2 5,634,. 11.404. Tilltrisknade . . . 2,396 5343 Döda . . .370, 1,21. Icke tillfrisknade — . 2,8568. 4,850. De dödas antal förhöll sig till: 1864. 1865. De sjukas: som 1: da, 1:91. De tillfrisknades: som 1 : 64. 1:44. (P. T.) Payne, som gjorde moradförsöket äå ministern Sewerd. Misstanken för mordattentat på Seward hvilade först på en person vid namn Surat, f. d. slafhandlare, blokadbrytare och rebellspion, men sedan spelare och dagdrifvare i Wasbington. För att få reda på karlen, besatte och undersökte den hemliga polisen fru Surats hug, men fann intet. Agenterna skulle just med oförrättadt ärende lemna huset, då man hörde någon sakta klappa på porten. Poliskonstapeln Morgan öppnade och major Smith samt kapten Wermerskirch ställde sig med revolvers bakom dörren. Den klappande var en ung man af friskt och godt utseende, hade stora ögon och svart, färgadt hår. Han bar en grå klädesväst och en rock af samma tyg, fina byxor och eleganta stöflor. Han var ända upp till knäen beständt men smuts och såg i allmänhet ut som en person, hvilken legat i smuts och regn. Öfver högra skuldran bar han en yxa, och han tycktes vara angelägen om att gifva sig utseendet af en arbetare. Då polistjenstemannen öppnade dörren, ryggade den unge mannen tillbaka, mumlande: Jag tror jag går galet, och ville skynda derifrån. — Halt! befallde polisagenten, hvem söker ni? — Fru Surat!? —Stig in, frun är här! — Han inträdde, dörren tillslöts bakom honom och förhöret börjades. Mannen kallade sig Payne, sade sig vara en ärlig arbetare och ditskickad för att hugga någonting, företedde äfven ett bevis att han var en fånge som lössläppts på parole, men invecklade sigi sina uppgifter i sådana motsägelser att man ansåg nödigt konfroutera honom med Sewards tjenare. Fastän fången särskilt och flera gånger framhöll sin fattigdom, fann man likväli hans ficka tandoch nagelborstar, kammar, pomada, pistolpatroner och 25 dollars i papperspenningar. Parolebeviset löd på Lewis Payne från Fauquier County, Virginia, men kunde vara stulet. Då man förde den fattige karleu inför general Augur, nppdukade han en helt annan historia; man tvättade här hans häuder och fann att desamma voro mjuka, fina och hvita och i alla händelser icke tillhörde någon ärlig arbetare. Han fördes med tvenne andra fångar in i ett rum, hvarefter ljuset skrufvades så långt ned som det kunde ha brunnit ungefär i Sewards rum under mordaftonen, ; derefter hemtade man ministerns tjenare. Då i den negergosse som öppnat dörren inträdde i rummet och blef varse Payne, sträckte han hiinderna med ett smärtans skri upp i luften, pekade på Payne och ropade: Det är hun! Släppen mig, jag vill ej se honom! Jag känner igen honom på läppen! Äfven andra personer identifierade honom, hvadan det syntes skäl att häkta honom. Han blef slagen ijern. Det skall senare ha visat sig, att Pavne i ke