SPCIIe OCU OVIRCSLCL al Halla J,VVYV ImIIUSIC! T0VIK-
sängen, hvaretter prinsen högtidligt förklarade
utställningen öppnad. På aftonen bevistade
prinsen i Mansion House en af lordmayorn
gifven lysande bal.
Epidemierna i S:t Petersburg.
Då några nyare nnderrättelser torde intres-
sera, vilja vi här meddela följande ur en rysk
tidning hemtade uppgifter om förhållandet på
lasaretteroa i S:t Petersburg under mars och
en del af april månader.
Den epidemiska karakteren har forifarit under
mars månad och de vanhgaste sjukdomarne hafva,
liksom forut, varit typhus och febris recurrens. Den
stora mortaliteten i jemförelse med förlidet år, bör
tuillskrilvas dessa båda sjukdomar, särdeles typhus.
Under april fortfar epidemien men derjemte tilltaga
de acuta ocb catarrhala sjukdomarae såsom rheuma-
tuska och katarrhbala febrar, inflammation I respira-
tionsvägarne, I brösthinnan och peritonaum och stun-
dom katarrbala och andra diaribeer. - Deremot är
forhållanset med febris recurrens mera tilfredsstal-
lande. Den visar mera sällan en bilios harakter, i
stallet för en eller två paroxysmer förekomma ottast
tre med en mellantid i sällsynta fall at endast 24
timmar, så alt sjukdomen har stor analogi med in-
termittent feber (frossa). Emellertid ättöljes den
stundom af Häckar liksom typhus. De första dagarne
al april hade de sjukas antal betydhgen minskats,
trots inflytandet af de kyrkliga bögtiderna, islossnin-
gen och andra ogynnsamma hygieniska omständighe-
ter. Men från och med veckan efter påsk fylldes
äter lasaretterna. — Detta bör dock wtllskrifvas det
stora tilloppet af arbetare, såsom lasarettsläkarne an-
markt, både ifråga om typbus, febris recurrens och
öfriga sjukdomar,
På lasaretterna fnnes emellertid, det oaktadt,
villräckligt utrymme och de sjuka erhålla — tack
vare de rika ingamlingar som skett från alla håll —
utmärkt vård och riklig föda samt kunna äfven und-
fägnas med the, socker, kläder och linne,
Beträllande antalet sjuke, döde och tillfrisknade
på samtliga lasaretterna innebälla nedanstående siffror
en jemförelse mellan mars månad innevarande och
sistlidet år.
Mars 1864. Mars 1865
Sjuka . . oc. co. 2 5,634,. 11.404.
Tilltrisknade . . . 2,396 5343
Döda . . - .- - - 370, 1,21.
Icke tillfrisknade — . 2,8568. 4,850.
De dödas antal förhöll sig till:
1864. 1865.
De sjukas: som 1: da, 1:91.
De tillfrisknades: som 1 : 64. 1:44.
(P. T.)
Payne, som gjorde moradför-
söket äå ministern Sewerd. Misstan-
ken för mordattentat på Seward hvilade först
på en person vid namn Surat, f. d. slafhand-
lare, blokadbrytare och rebellspion, men sedan
spelare och dagdrifvare i Wasbington. För
att få reda på karlen, besatte och undersökte
den hemliga polisen fru Surats hug, men fann
intet. Agenterna skulle just med oförrättadt
ärende lemna huset, då man hörde någon
sakta klappa på porten. Poliskonstapeln Mor-
gan öppnade och major Smith samt kapten
Wermerskirch ställde sig med revolvers bak-
om dörren. Den klappande var en ung man
af friskt och godt utseende, hade stora ögon
och svart, färgadt hår. Han bar en grå klä-
desväst och en rock af samma tyg, fina byxor
och eleganta stöflor. Han var ända upp till
knäen beständt men smuts och såg i allmän-
het ut som en person, hvilken legat i smuts
och regn. Öfver högra skuldran bar han en
yxa, och han tycktes vara angelägen om att
gifva sig utseendet af en arbetare. Då polis-
tjenstemannen öppnade dörren, ryggade den
unge mannen tillbaka, mumlande: Jag tror
jag går galet, och ville skynda derifrån. —
Halt! befallde polisagenten, hvem söker
ni? — Fru Surat!? —- Stig in, frun är
här! — Han inträdde, dörren tillslöts bakom
honom och förhöret börjades. Mannen kallade
sig Payne, sade sig vara en ärlig arbetare och
ditskickad för att hugga någonting, företedde
äfven ett bevis att han var en fånge som
lössläppts på parole, men invecklade sigi sina
uppgifter i sådana motsägelser att man ansåg
nödigt konfroutera honom med Sewards tje-
nare. Fastän fången särskilt och flera gånger
framhöll sin fattigdom, fann man likväli hans
ficka tand- och nagelborstar, kammar, pomada,
pistolpatroner och 25 dollars i papperspennin-
gar. Parolebeviset löd på Lewis Payne från
Fauquier County, Virginia, men kunde vara
stulet. Då man förde den fattige karleu
inför general Augur, nppdukade han en helt
annan historia; man tvättade här hans häuder
och fann att desamma voro mjuka, fina och
hvita och i alla händelser icke tillhörde någon
ärlig arbetare. Han fördes med tvenne andra
fångar in i ett rum, hvarefter ljuset skrufva-
des så långt ned som det kunde ha brunnit
ungefär i Sewards rum under mordaftonen, ;
derefter hemtade man ministerns tjenare. Då i
den negergosse som öppnat dörren inträdde i
rummet och blef varse Payne, sträckte han
hiinderna med ett smärtans skri upp i luften,
pekade på Payne och ropade: Det är hun!
Släppen mig, jag vill ej se honom! Jag kän-
ner igen honom på läppen! Äfven andra per-
soner identifierade honom, hvadan det syntes
skäl att häkta honom. Han blef slagen ijern.
Det skall senare ha visat sig, att Pavne i ke