höfliga korgar, sådana som tullstyrelsen i sin
vishet föreskrifvit böra finnas för inpackning
af mindre, oförtulladt ilgods. Att jernbanan,
hvars intresse denna sak så nära berör, icke
i tid varit betänkt på att göra nödiga förbe-
redelser i detta afseende tyckes vittna om att
trafikstyrelsen försummat att rådföra sig i tid
med trafikanterne om hvad de behöfva.
Den stockholmske varuegaren tror vanli-
gen att speditören i Malmö icke har annat
att göra än blott att transportera sådant tran-
sitogods från ångbåtarne till jernvägsstationen
och i sin otålighet affärdar han derföre tele-
gram på telegram, det ena strängare än det
andra, om varornas ögonblickliga expedierande;
— han känner icke hvad desse stackars spe-
ditörer ha att utstå. Så hör då: till tullen
måste öfver dylikt transitogods först för in-
kommande aflemnas inlagor i 3 exemplar och
sedan för afgående med jernbanan i 3 exem.
plar. Har någou nu t. ex. 100 å 150 colli
att speditera och ändtligen hunnit bli färdig
med detta jättearbete, men, såsom ofta i da-
garne händt, någon otålig varuegare plötsligt
pr telegraf gifver order att hans varor skola
sändås med iltåg, så måste öfver den delen
nya inlagor, åter i 5 exemplar, utskrifvas och
äfven de redan färdiga omskrifvas, emedan
det ej får finnas några utstrykningar på dem.
En stor del af Malmö speditörer och
handlande ha derföre för en tid sedan ingått
till Kongl. Generalwullstyrelsen med ansökan,
både om förenkling härutinnan och om af-
skaffande af transitotullen (numera i Danmark
alldeles upphäfd), hvilken, enligt tullstadgan
8 119 om transitoupplag, rätteligen bör anses
blott drabba från utrikes ort inkommande,
till återutförsel ämnade varor, alltså icke rim-
ligtvis sådane varor, som inkomma t. ex. till
Malmö eller Göteborg för att förtullas i Stock-
holm. Jemväl hafva de begärt befrielse för
de i sundet trafikerande ångbåtarne från att
för hvarje tur, vare sig med eller utan last,
uttaga utrikes pass på . Malmö tullkam-
mare — något som i Danmark aldrig efter-
frågas, utan blott föranleder till ofta störande
uppehåll för både fartyg och passagerare.
Måtte vederbörande rätt behjerta allt
detta och befria trafiken från alla onödiga
hinder, ty endast då kan handel och rörelse
som befordrar allmän välmåga och inverka
på alla samhällsklasser, rätt trifvas och upp-
blomstra.