TAS AASE ANG RE är ORKAN — Så mycket bättre. Då kan affiren göras upp på ögonblicket. Afsigelsehundlingen har, jag redan gjort i ordning. Se här, teckna under! — Men ... -— Tvekar ni? — På intet sätt. Innan jag inlåter mig derpå, skulle jag dock gerna vilja veta . . . — Jaså, min vän, afbröt Rodille, ni hyser misstroende. I så fall, kan ni ingenting få ycta. Jag har, för såvidt det varit mig möjligt, initierat er i affiren. Jag har visat er att jag sjelf spelade högt spel, att jag riskerade allt, för att vinna något. Den ende, som, i alla händelser, vinner. på affären är ni. Jag ställer en förmögenhet till er disposition. Nj behöfver blott räcka ut handen för att taga emot den. Föredrar mni att i all er tid förblifva i er nuvarande ställving, så kan ingen menniska , hjelpa det. Så mycket värre för er. Teckna derför under, och det genast, hvarom icke, tar jag mitt löfte tillbaka. Paul kände en fross-skakning vid blotta tanken på att Rodille skulle sätta denna hotelse i verket. Han fattave pennan. Innan han skref sitt namn, frågade han dock: — Och mina 100,000 francs? — Dem får ni, så snart jag hunnit att låta inregistrera öfverlåtelsehandlingen. Ecthundratusen franes voro för den unge mannen en omätlig rikedom. Och det var mer. än rikedom, det var lycka, ty nu kunde han tillstå sin kärlek för Blanche, nu kunde han rycka henne undan den förhatliga ställninr, hvaruti bon befann sig, och göra henne till