Får beredd på denna manöver, förlorade med ens sitt goda humör och tillryggalade helt undergifvet den föreskrifna vägen med sin käcke ryttare på halsen. Salongen skallade afskrattsalfvor; direktionen måste utbetala sina 100 francs och åsnan ströks ut från repertoiren. En familjetram. I Goneve hade en husmoder aflidit och blifvit. begrafven, och presten förrättade hemma i husct i slägtingarnes närvaro en för tillfället lämplig ceremoni. Han var redan nära slutet deraf, då plötsligt dörren till angränsande rum öppnades och den aflidnas man visade sig, under yttrande: Bed för mig också, herr pastor, jag har tagit in gift! Man kan tänka sig hvilken bestörtning dessa ord utspridde bland de närvarande; men presten, som bibehöll sin själsnärvaro, följde genast den olycklige, som åter tillslutit dörren efter sig, in i rummet bredvid, der han fann honom utsträckt på sängen. På fråga om han talat allvarsamt, svarade han: ja fullkomligt; jag har tagit arsenik i vin för en qvars timma sedan. Man skickade genast efter en läkare, och presten trugade sjelfmördaren att dricka ett glas mjölk. Men det var för sent och den olycklige afled efter tre timmars förlopp. En märkvärdig fångst har för några dagar sedan, blifvit gjord i Löjt i Danmark. Trenne karlar bemärkte i öppna vattnet en stor fogel. Vid deras närmande flyktade fogelnu inunder en stenkista och det lyckades dem att der fånga honom lefvande. Det befanns då vara en svan. Vid närmare undersökning fann man i fågelns högra vinge, uppe vid skuldran; en 7 tum lång jernharpun, sittande inkilad mellan vingbenen. Man befriade fogeln från detta plågsamma påhäng, hvilken den troligen lång tid haft med sig, ty den del af harpunen som inträngt i köttet var till hälften bortrostad och rummet mellan vingbenen var uppfylld med en kompakt massa af rost.