Amiralen John Adolf Dahlgren.
f(Ur Gamla Illustrerade Tidningen.)
Under amerikanska nordstaternas lysande
stjernbaner har denne man, i hvars ådror svenskt
blod flyter, tillvunnit sig en ära, som till en
del återfaller på gamla Sverge. Det är med
stolthet vi ur 20 amerikansk tidning (Syracuse
Daily Journa citera: Två svenska namn,
namnen Ericsson och Dahlgren, ha för alltid
införlifvat sig med vår fottas historia, och
mången tapper svensk man tjenar nu på våra
flottor.
Män af facket känna alltför väl dahl-
grenska kanonerna (15-tums med kulor å 400
Z) och dahlgrenska pansarbeklädnaden jemte
flera andra uppfinningar och förbättringar i
afseende på försvarsväsendet, hvarför man har
att tacka den celebre amiralen och hvarom så
mycket är skrifvet. Det torde alltså vara öf-
verflödigt att härom lemna närmare redogörel-
ser, helst utrymmet i vårt blad är alltför be-
gränsadt. Några hittills okända biografiska no-
tiser torde i stället vara mera välkomna. För
såväl det ena som andra stå vi hufvudsakligen
i förbindelse hos hans härvarande kusin och
namne apotekaren hr J. A. Dahlgren ....
Den 7 Oktober 1804 hördes på Torneå
gator ljuda starka trumhvirfar till allmän efter-
lysning af en svår Jörbrytare, som sig på
flykten gifvit samma dag på morgonen då
han skulle arresteras. Denne efterlyste per-
son, född i Stockholm 1784, talade redan vid
tolf års ålder flera letvande språk, hade rika
poetiska anlag och var vid så unga år infor-
mator hos segelsömmaren Stangenberg. Man-
nen var handlanden Bernhard Ulrik Dahlgren,
sedermera den nuvarande sjöhjeltens far, och
hans brott bestod deri att han i ett gladt lag
i Torneå, der han då var bosatt, hållit ett tal,
hvaruti han persiflerat Gustaf IV Adolf. Han
angafs (en 20-åring!) for högmålsbrott af en
annan handlande, vid namn FErik Bergman,
hvilken naturligtvis fick i lön förakt och all-
män afsky. Den angifne flyktade emellertid
öfver till Nordkap, gick derifrån med en skuta
till Barcelona och vidare till Amerika, der han
slog sig ned i Filadelfia, med handeln till lef-
nadsyrke, och gifte sig med en miss Martha
Rowan från Syd-Carolina.
Det var i detta äktenskap som John A-
dolf Dahlgren föddes år 1810. Han är såle-
des nu 55 år gammal, äldst bland fyra syskon
(två bröder och en syster). Till sitt yttre be-
skrifves han som en man af mer än vanlig längd
och med vackra reguliera drag. Fadren dog
1824 och modren 1838.
Sin goda uppfostran har Dahlgren full-
bordat genom resor i flera af Europas stater,
hvarvid han dock icke besökt Sverge.
Ett hårdt slag har träffat honom som fa-
miljfar: hans äldste son, öfverste i ett rege-
mente vid Kilpatriks armdekår, stupade i Ja-
nuari månad sistlidet år vid Richmond under
en rekognoscering, hvarvid han begagnat en
förrädisk neger som vägvisare. Denne öfverste
Dahlgren omtalas, också han, af resande sven-
skar, som träffat honom i Amerika, såsom en
särdeles duglig och aktad man. Gerna talade
han om sin härkomst från Sverge, hvaröfyer
han sade sig vara ordentligt stolv.
Som bevis på hur amiral Dahlgren i flera
hänseenden hedras i Nya Verlden, nämna vi
att ett batteri vid Hudsonsfloden (kort hitom
Castle Garden, den vanliga stationen för emi-
grantfartygen) bär sedan fere år tillbaka hans
namn och får alltid vid förbifarten salut me-
delst flaggning och skott. En annan utmär-
kelse ligger ock deri, att en amerikansk års-
bok (för 1862) öfver nyeste uppfinningar i
vetenskap och konst har framför titelbladst
hans porträtt, — bokens enda illustration.
I sin egenskap af befälhafvare öfver nord-
staternas sydatlantiska eskader har Dahlgren
deltagit i många lysande träffuingar, bland an-
dra vid Fort Sumter, der han i icke ringa
mån med sitt bepansrade chefsfartyg bidrog
till det stora förstörelseverket. För närvarande
har han, efter att i förening med en afdelning
landttrupper ha ! esatt Charleston, sedan denna
vigtiga punkt pj fvit sig åt unionen, derifrån
framryckt till (4 orgstown, Sherman till mötes,
och säkerligen i detta ögonblick redan verk-
ställt sin förenirg med denne.
