Juni 1849, som hålles för ögonen på honom.
Äfven i tredje akten följes operan nästan scen
för scen; icke en gång månskenet är ute-
glömdt, men här belyser det dock ej Fausts
och Margarethas ömma rendezyous, emedan
Faust genom en mystifikation får nöja gig med
att omfamna Martha i stället för Margaretha.
Härigenom blifver styckets slut ett helt an-
nat än operans, alldenstund Margaretha ej fal-
ler offer för förförelsen, utan helt borgerligt,
i all tukt och ära gifter sig med Faust. Som
Margaretha undgår förförelsen, har Mefistofe-
les ej uppfyllt kontraktet och Faust är fri. I
fjerde akten, som spelas på en maskeradbal,
märker Mefistofeles att hans plan misslyckats
och att han ej har vidare att göra här; bal-
longen Samson står till hans disposition;
låt gå! — och af far han, för att verka på
annat håll, lemnande Faust och Margaretha
att på egen hand fira sin smekmånad. (G. P.)