men kärande ombudet företedde jemväl bevis
från vederbörande mantalskommissarie att ena-
handa förhållanda vore äfven i hufvudstaden,
hvarest Hultmark var mantals- och skattskrif-
ven i huset n:o 8 qvarteret Båtsman mindre
å Södermalm; och som det ena beviset kunde
vara lika godt som det andra, ålade rådstufvu-
rätten Hultmark att genast ingå i svaromål.
Tryckfrihetsmäl. Rådhusrättens
fjerde afdelning meddelade i går utslag i
det bekanta tryckfrihetsmålet mellan aktor,
borgmästaren Mellbin, och författaren till den
här utkomna flygskriften Wallenberg, mars-
orolighetsblad. Af de till juryn framställda
tre frågorna, hade denna med nej besvarat de
två första, men den sista, eller om den åta-
lade artikeln vore brottslig enligt 3 8 8 mom.
tryckfrihetsförordningen, jemfördt med 10 kap.
2 S nya strafflagen, med ja; i följd hvaraf
hr Göthberg för smädelse mot polismästaren
Wallenberg, i hans egenskap af embetsman,
dömdes till 3 månaders fängelse, samt att för
smädliga yttranden i sin skriftligen afgifna
förklaring under målets handläggning böta
100 rdr rmt, eller vid bristande tillgång till
böterna ytterligare undergå 33 dagars fän-
gelse, skolande utslaget underställas Svea hof-
rätts pröfning.
Slordförsök. Från , Halmstad skrif-
ves sistl. fredag: Ransakning hölls i går å
cellfängelset med häktade f. d. handl. Rama
berg härstädes, tilltalad för mordförsök å sig
sjelf och hustrun. Såväl åklagaren som måls-
egaren voro nirvarande. Ramberg förnekar
fortfarande att hans afsigt, hvad beträffar det
lömska dådet mot hustrun, varit att mörda
henne, föregifvande att han då kunnat begag-
na sig af andra lägligare tillfällen, utan före-
gaf han att han begick våldet, dels för att
straffa hustrun för det hon icke velat upp-
fylla hans önskningar, (de tycktes alla vara
obilliga) och dels för att skada hennes släg-
tingar, hvilka, enligt hans förmenande, voro
orsaken till alla de emellan makarne uppkom-
na misshälligheter. Vittnen hördes, men de
voro föga upplysande. Ramberg, som var iklädd
fångdrägt, stod med korslagda armar inför
rätten, och de svar han afgaf åtföljdes van-
ligtvis af ett så gement hånskratt, att man
icke kunde annat än rysa vid blotta tan-
ken på att en menniska, som varit en aktad
medlem i samhället, inom så kort tid har kun-
nat blifva en så förhärdad brottsling. Detta
prof på ett hjertas förhärdelse gjorde på alla
de närvarande ett högst oangenämt intryck.
— Målet uppsköts till den 13 April.
Mordet i Hesstleholm. Sedan vid
sednaste ransakningen den 27 mars har mör-
daren Borg aflagt en omständlig och som det
tycktes noggrann och sanningsenlig berättelse
om sina ströftåg under den sednare tiden samt
derunder föröfvade inbrottsstölder, öfvergick
han till mordet å mamsell Lund. Han sökte
framställa det i så mildrande dager som möj-
ligt, nekade enständigt att ha begagnat knif,
utan blott en sten, som han vid inträdet i
Lunds bostad haft inlindad i en näsduk, och
sade att han icke ämnat våldföra sig å mam-
sellen, utan endast tillgripa hennes penningar,
samt att hans slag varit rigtade åt ryggen
icke åt hufvudet, emedan han blott velat att
hon genom det erhållna slaget skulle dåna
bort, på det han ostörd skulle kunna begå
stölden. Vi behöfva knapt anmärka det, orim-
liga i dessa påståenden; obduktionsprotokollet
säger bestämdt att flera af de sårnader, som
funnos å liket, blifvit förorsakade af knifstygn.
Nåd, frågade domaren, när du kom in
till mamsell Lund, hvad företog du dig då?
— Svar. Jag helsade, bad att få köpa snus
samt lade 2 rdr på disken; derefter lyftade
mamsell Lund upp fjerdingen, deruti snuset
förvarades, bjöd mig att taga en pris samt
nedsatte åter fjerdingen; men då jag under
tiden icke hunnit framtaga stenen, bad jag
mamsell Lund ytterligare om ett lod snus och
passade tillfället, då hon för andra gången
nedsatte fjerdingen, att tilldela henne ett slag
med stenen. — Försökte icke mamsell Lund
att ropa om hjelp? — Nej, hon yttrade en-
dast: herre Jesus! — Och sedan släckte du
ljuset? — Nej, jag släckte det icke. —
rag TE ENE a EA Sr AE RE Sa