komma att inlöpa, för att fullborda sin lastning eller
lossning.
Artikel 9. Varor af alla slag, som, med hvilken
bestämmelse som helst, utföras från de Förenade Rikena
med franska fartyg, eller från Frankrike med svenska
eller norska fartyg, skola icke vara underkastade andra
afgifter eller formaliteter vid utförseln, än om de ut-
fördes med landets egna fartyg, och skola, under den
ena och den andra flaggan, åtnjuta alla de premier, re-
stitutioner af erlagda afgifter eller andra förmåner, som
i de respektiva Staterna beviljas med afseende å landets
egen sjöfart.
Artikel 10. Från denna traktats bestämmelser göres
undantag, hvad angår de fördelar, hvilka såväl i Frank-
rike som i de förenade Rikena tillkomma eller konna
tillkomma det inhemska fiskets alster.
Artikel 11. De höga kontraherande magterna till-
erkänna hvarandra å ömse sidor rättighet, att i den an-
dras hamnar och på dess handelsplatser utnämna general-
konsuler, konsuler, vice konsuler och konsular-agenter,
förbehållande sig likväl att ej medgifva deras anställande
på de orter, som de finna lämpligt att bestämma. Ge-
neral-konsulerna, konsulerna, vice konsulerna och kon-
sular-agenterna äfvensom deras Chanceliers skola, med
vilkor af reciprocitet, åtnjuta samma privilegier, myn-
dighet och friheter som dem, hvaraf dylika tjenstemän
tillhörande de mest gynnade nationer äro eller kunna
komma i åtnjutande.
I den händelse att de idka handel, skola de vara
skyldiga att underkasta sig samma lagar och reglementen,
som enskilda personer af deras nation på samma ort
äro underkastade med afseende å sina handelsförrättningar.
Artikel 12. De båda höga kontraherande magternas
konsuler, vice konsuler och konsular-agenter skola af
lokalmyndigheterna erhålla hjelp och bistånd för efter-
spanoande, gripande och utlemnande af sjömän och andra
till deras respektiva länders krigs- eller handelsfartygs
besättningar hörande personer, som rymt uti en hamn,
belägen på någondera af de båda höga kontraherande
magternas område.
För sådant ändamål skola bemälde konsular-tjenste-
män skriftligen vända sig till vederbörande domstolar,
domare eller embetsmän, och medelst företeende af skepps-
dagboken, sjömansrullan eller andra officiella handlingar,
eller ock, i händelse fartyget afseglat, af en utaf dem
vederbörligen bestyrkt afskrift af nämnda handlingar,
ådagalägga att de personer, som återfordras, verkligen
tillhört samma besättning.
Sedan detta förhållande blifvit sålunda styrkt, skall
utlemnandet ej kunna vägras.
Dessa rymmare skola, sedan de blifvit gripna, stäl
las till konsulernas, vice konsulernas och konsular-agen-
ternas förfogande, och skola de till och med, på dessa
agenters begäran och bekostnad, kunna qvarhållas och
bevakas i landets fängelser, intill dess att de kunna
återföras ombord å det fartyg de tillhöra, eller intill
dess att tillfälle yppar sig att återsända dem till be.
mälde agenters land med något fartyg tillhörande samma
eller annat land.
Yppar sig ej sådant tillfälle inom två månader från
den dag rymmare blifvit gripen, eller varda icke kost-
naderna för hans hållande i fängsligt förvar behörigen
ersatta af den person, på hvars begäran gripandet blifvit
verkstäldt, skall rymmaren försättas i frihet, utan att
för samma sak ånyo kunna gripas.
Har rymmaren begått någon förbrytelse iland, skall
hans utlemnande kunna af lokalmyndigheterna uppskjutas
intill dess att vederbörande domstol i föreskrifven ord-
ning dömt öfver denna förbrytelse, och domen i sin hel-
het gått i verkställighet.
Sjömän eller andra till besättningen hörande per-
soner, som äro det landets undersåter, der rymningen
ägt rum, äro undantagna från bestämmelserna i denua
artikel.
Artikel 13. Alla åtgärder, som afse räddning af
skeppsbrutna eller strandade fartyg, skola ledas af den
stats konsuler och vice konsuler, hvilken fartygen till-
höra, om samma stats lagar dertill berättiga dem.
Lokalmyndigheternas mellankomst skall i de respek-
tiva Staterna endast gå ut på att upprätthålla ordniug,
skydda bergarnes intressen, ifall de icke tillhöra den
skeppsbrutna besättningen, och öfvervaka uppfyllandet af
de bestämmelser, som böra iakttagas vid in- och ut-
försel af bergade varor.
I konsuls eller vice konsuls frånvaro och intill dess
sådan tjensteman kommer tillstädes, böra för öfrigt lokal-
myndigheterna vidtaga alla för personernas skyddande
och de skeppsbrutna varornas bevarande uödiga mått
och steg.
Bergade varor skola icke vara underkastade någon
tullafgift, så vida de ej utlemnas till förbrukning på
stället.
Artikel 14. De höga kontraherande magterna skola
icke, i fråga om handel eller sjöfart, kunna bevilja en
tredje Stat något privilegium, någon förmån eller frihet,
som icke samtidigt utsträckes till den andra kontrahe-
rande magtens undersåter. :
Artikel 15. Denna traktat skall träda i kraft sam-
tidigt med den af de höga kontraherande magterna denna
dag afslutade handelstraktat och lika lång tid som denna
sednare förblifva gällande.
Artikel 16. Ratifikationerna af denna traktat skola
utvexlas i Paris samtidigt med ratifikationerna af förut-
nämnde handelstraktat.
Till yttermera visso hafva de respektiva fullmäktige
undertecknat denna traktat och försett densamma med
sina insegel.
Som skedde i Paris, uti två exemplar, den 14 Fe-
bruari 1865.
(L. 8.) Adelsvärd.
(L. S.) Drouyn de Lhuys.
TORA dammat Påhsa