komma att inlöpa, för att fullborda sin lastning eller lossning. Artikel 9. Varor af alla slag, som, med hvilken bestämmelse som helst, utföras från de Förenade Rikena med franska fartyg, eller från Frankrike med svenska eller norska fartyg, skola icke vara underkastade andra afgifter eller formaliteter vid utförseln, än om de utfördes med landets egna fartyg, och skola, under den ena och den andra flaggan, åtnjuta alla de premier, restitutioner af erlagda afgifter eller andra förmåner, som i de respektiva Staterna beviljas med afseende å landets egen sjöfart. Artikel 10. Från denna traktats bestämmelser göres undantag, hvad angår de fördelar, hvilka såväl i Frankrike som i de förenade Rikena tillkomma eller konna tillkomma det inhemska fiskets alster. Artikel 11. De höga kontraherande magterna tillerkänna hvarandra å ömse sidor rättighet, att i den andras hamnar och på dess handelsplatser utnämna generalkonsuler, konsuler, vice konsuler och konsular-agenter, förbehållande sig likväl att ej medgifva deras anställande på de orter, som de finna lämpligt att bestämma. General-konsulerna, konsulerna, vice konsulerna och konsular-agenterna äfvensom deras Chanceliers skola, med vilkor af reciprocitet, åtnjuta samma privilegier, myndighet och friheter som dem, hvaraf dylika tjenstemän tillhörande de mest gynnade nationer äro eller kunna komma i åtnjutande. I den händelse att de idka handel, skola de vara skyldiga att underkasta sig samma lagar och reglementen, som enskilda personer af deras nation på samma ort äro underkastade med afseende å sina handelsförrättningar. Artikel 12. De båda höga kontraherande magternas konsuler, vice konsuler och konsular-agenter skola af lokalmyndigheterna erhålla hjelp och bistånd för efterspanoande, gripande och utlemnande af sjömän och andra till deras respektiva länders krigseller handelsfartygs besättningar hörande personer, som rymt uti en hamn, belägen på någondera af de båda höga kontraherande magternas område. För sådant ändamål skola bemälde konsular-tjenstemän skriftligen vända sig till vederbörande domstolar, domare eller embetsmän, och medelst företeende af skeppsdagboken, sjömansrullan eller andra officiella handlingar, eller ock, i händelse fartyget afseglat, af en utaf dem vederbörligen bestyrkt afskrift af nämnda handlingar, ådagalägga att de personer, som återfordras, verkligen tillhört samma besättning. Sedan detta förhållande blifvit sålunda styrkt, skall utlemnandet ej kunna vägras. Dessa rymmare skola, sedan de blifvit gripna, stäl las till konsulernas, vice konsulernas och konsular-agenternas förfogande, och skola de till och med, på dessa agenters begäran och bekostnad, kunna qvarhållas och bevakas i landets fängelser, intill dess att de kunna återföras ombord å det fartyg de tillhöra, eller intill dess att tillfälle yppar sig att återsända dem till be. mälde agenters land med något fartyg tillhörande samma eller annat land. Yppar sig ej sådant tillfälle inom två månader från den dag rymmare blifvit gripen, eller varda icke kostnaderna för hans hållande i fängsligt förvar behörigen ersatta af den person, på hvars begäran gripandet blifvit verkstäldt, skall rymmaren försättas i frihet, utan att för samma sak ånyo kunna gripas. Har rymmaren begått någon förbrytelse iland, skall hans utlemnande kunna af lokalmyndigheterna uppskjutas intill dess att vederbörande domstol i föreskrifven ordning dömt öfver denna förbrytelse, och domen i sin helhet gått i verkställighet. Sjömän eller andra till besättningen hörande personer, som äro det landets undersåter, der rymningen ägt rum, äro undantagna från bestämmelserna i denua artikel. Artikel 13. Alla åtgärder, som afse räddning af skeppsbrutna eller strandade fartyg, skola ledas af den stats konsuler och vice konsuler, hvilken fartygen tillhöra, om samma stats lagar dertill berättiga dem. Lokalmyndigheternas mellankomst skall i de respektiva Staterna endast gå ut på att upprätthålla ordniug, skydda bergarnes intressen, ifall de icke tillhöra den skeppsbrutna besättningen, och öfvervaka uppfyllandet af de bestämmelser, som böra iakttagas vid inoch utförsel af bergade varor. I konsuls eller vice konsuls frånvaro och intill dess sådan tjensteman kommer tillstädes, böra för öfrigt lokalmyndigheterna vidtaga alla för personernas skyddande och de skeppsbrutna varornas bevarande uödiga mått och steg. Bergade varor skola icke vara underkastade någon tullafgift, så vida de ej utlemnas till förbrukning på stället. Artikel 14. De höga kontraherande magterna skola icke, i fråga om handel eller sjöfart, kunna bevilja en tredje Stat något privilegium, någon förmån eller frihet, som icke samtidigt utsträckes till den andra kontraherande magtens undersåter. : Artikel 15. Denna traktat skall träda i kraft samtidigt med den af de höga kontraherande magterna denna dag afslutade handelstraktat och lika lång tid som denna sednare förblifva gällande. Artikel 16. Ratifikationerna af denna traktat skola utvexlas i Paris samtidigt med ratifikationerna af förutnämnde handelstraktat. Till yttermera visso hafva de respektiva fullmäktige undertecknat denna traktat och försett densamma med sina insegel. Som skedde i Paris, uti två exemplar, den 14 Februari 1865. (L. 8.) Adelsvärd. (L. S.) Drouyn de Lhuys. TORA dammat Påhsa