i palatser, borgar och slott, der knot och
missnöje ofta höres.
Efter slutad möda och arbete för dagen,
njuten Eder tarfliga aftonmåltid, intagen Edert
lika tarfliga nattläger, höjen en suck, en bön
till den högste, och tacken honom för en med
helsa och krafter tilländalupen dag. Nattens
stilla lugn och frid stärker Edra själs- och
kroppsförmögenheter, så att Ni med glädje och
fröjd möta den nya dågens gryende morgon,
då Ni glada och lyckliga återvänden till Edra
arbeten.
Vi veta ju att enligt naturens ordning
den yra ungdomskärleken afsvalnar med åren
och lemnar rum för mera allvarlig omtanka
för den. ekonomiska stillningen i det trefliga
hemmet. Må. denna ungdomsyra gerna för-
svinna.
Vi veta ock, att äktenskapets himmel är
aldrig så klar, att icke något moln framskym-
tar, men om den inbördes -aktningen, tillgif-
venheten och förtroendet räcka hvarandra han-
den, så försvinner detta moln, och solen på den
äktenskapliga himlen framträder i sin förra
herrliga glans.
Vi önska Eder sällhet, den nemligen, som
består uti det lugna medvetandet af redligt
uppfyllda pligter, så väl mot Eder inbördes,
som mot Edra medmenniskor: .
Denna siällhet är lika: sällspord i de kret-
sår jag förut nämnt då jag talade om lyckan,
men i den tarfliga, undangömda och obemärkta
hyddan söker och finner man dessa tvenne
oskattbara klenoder.
De telningar jag hoppas skola uppspira
från Eder stam, lären dem tidigt att rätt för-
stå hvaruti den sanna lyckan och den rätta
sällheten bestå. — Lefven lyckliga, och blif-
ven sälla!
Infall. En sotarpojke häktades under
de sednaste oroligheterna vid Gustaf Auolfs
torg och infördes i vakten. Då han lösgafs,
vände han sig om i dörren och frågade: -9
får väl icke sota för det här ! .
ä ett skutdforäringsmål vid nyss
hållne ting i Hedemora förklarade sig svaran-
den sålunda: Jag eger int anna än kroppen
å själa å de fattiga trasor jag står i; vill ni
ta själa, så får ni!
Elakt. En ungkarl tillfrågades af en
aunan, med hvilken han vid middagstiden sam-
manträffade på gatan: Går du hem och spi-
sar nu, kära bror?? — Nej, blef svaret,
jag har slutat upp med att spisa hemma;
jag äter numera ute. — Jaså, genmälte den
andre, är det redan så pass grönt.
Litterärt. De preussiska poliemyn-
digheterna ha belagt med seqvester en bok,
kallad Den nye Ciwesars lefnad af Pierre Ve-
rinier, med anledning af den hätskhet hvar-
med författaren anfaller franska kejsaren.
Skrifvelse, till päfven. I en Tu-
rinsk tidning finnes infördt ett bref adresse-
radt till påfven och upptagande icke mindre
än elfva långa spalter. Skrifvelsen går ut på
att bevisa påfven, att hans andliga och verlds-
liga makt numera sjunger på sista versen.
Tvifvelsutan kan Hans Helighet icke bra få1i sig
detta och lärer visst icke ha blifvit mera öt-
vertygad, derföre att skriften är undertecknad
Mazzini, efter hvad det påstås.
Droltiving Viclorias stalsvagr
är nu nära ett århundrade gammal. Den gjor-
des åt Georg III, målades af Cipriani och lärer
ha kostat — 485, 000 rdr!
Den preussiska äktenskaps-
fagen. I Preussen har nyligen blifvit anta-
gen den lagbestämmelsen, att endast sådana
äktenskap, hvarvid vigseln förrättats af evan-
gelisk eller katolsk prest och enligt endera
kyrkans ritus, erkäpnas af staten och medföra
i lag stadgade rättigheter. Alla andra äkta
förbindelser förklaras för oäkta och hafva inga
rättigheter alls. — Reflexionerna göra sig
sjelfva.
Vankee-li2?. En i Newyork boende
spekulant begaf sig för någon tid sedan till
petroleumdistriktet i Pennsylvanien, der han
hoppades göra sin lycka. Han hade med sig
4,500 dollars (18,000 rår) och försummade icke
tiden, utan började genast anställa borrningar.
Han borrade och borrade, men utan framgång,
och en vacker dag hade han gjort slut på sista
skillingen af sina penningar. Men vår Yankee
var icke rådvill. Han köpte i närheten fem
fat petroleum på kredit, förde dem om natten