tivarjehanda Nyheter.
Pen splendida resefrukost,
som i Carlstad gafs för konungen vid genom-
resan, kostade subskribenterva för mat och
vivre 19 rdr 50 öre personen. Stadsfullmäk-
tige hade dessutom beslutat att stadskassan
särskildt bekostar betalningen för konungens
och svitens kuverter; likaledes eklärering och
dekoreriog m. m. af lokalen, hvilka sednare
poster uppgå till en ganska betydande summa.
Sedan konungen vid tretiden lemnat staden
fortsattes deu lifvande festen långt in på
natten såsom sexa, deri en stor del af de vid
frukosten närvarande mot särskildt betalning
deltogo.
En krvafffvil fiskaregqvinnra. Red:n
har från sin korrespondent i Fjellbacka emot-
tagit följande berättelse om en qvinna, hvars
lif utmärkes af en kraft, som ej torde vara
vanlig eng hos det könet, som kallas det star-
kare: Enkan Brita Olena Pålsdotter på Gåsön
i närheten af Fjellbacka i Bohus län föddes
derstädes d. 20 Sept. 1792. Fadern, Pål An-
dersson, som varit kronolots på Dyngö, afled
1808 och efterlemnade en sjuklig hustru, 5 sö-
ner (alla små) och Brita Olena, då 16 år gam-
mal, som fick öfvertaga hushållet under knappa
omständigheter, då fadern före sin död varit
under 2 år sängliggande sjuk. Redan vid 13
års ålder var Olena med på alla slags backe-
fisken utom skärgården och Väderöarne. Från
faderng död har hon jemte backefiske varit med
på dörjning efter makrill i Skagerrack, ofta 10
å 12 mil till sjösg, hvarmed hon fortfor i 9 är,
eller till 1817, derunder hon genom sin dug-
lighet och raskhet fått full lott i fisket, hvar-
med hon hade att underhålla en sjuklig moder
och fem små bröder. Jemte de uppväxande
bröderne, hvilka hon inöfvare i fiske med backor
och hummertinor, vid och utom Väderöarne,
var hon ofta ute i storm och öfverbrytande sjö-
gång, mången gång nära deran att blifva slun-
gad med den lilla båten i de der befintliga för-
skräckliga bränningar och brott. Vid 31 års
ålder ingick hon äktenskap med fiskaren Per
Hansson, som något underlättade bekymren, men
mannen hade icke sådan insigt eller ihärdighet
med fiske, som hon, och var klen till helsan.
De erhöllo tillsammans 3 söner. Olyckligtvis
drunknade den äldste vid 19 års ålder, då han,
efter ätt hafva tagit skal till agn å norska
kusten, under storm och dimma, hunnit cirka
en half mil nära hemmet. Denna sorg skulle
icke blifva den euda; yngste sonen insjuknade
vid 11 års ålder af benvärk och låg till sängs
i 3 år, dervid han blef krympling för alltid.
Då mannen dog år 1862, hade han på 10 år
icke :kunnat deltaga i något fiske, utan hade
derunder hustrun och derefter enkan, ensam
med den sjuke sonen (sedan den andre sonen
i ordningen gift sig och lemnat huset) fått natt
och dag vara på sjön, så väl i ond som god
väderlek, för att lifnära sig. Det värsta slaget
af olycka har nu drabbat den märkvärdiga,
oförtrutna qvinnan, som vid 72 (säger sjuttio-
två) åre ålder från sin barndom haft en sådan
makalös ihärdighet på hafvet, som ingen karl,
här i skärgården, kunnat utstå. — Betänk blott:
fiskarfärder i storm och vinterköld ända utom
Väderöarne, 1 Qvinnokläder! Då hon d. 19 Dec.
sistlidet år, efter det kl. half 5 på morgonen
hon och krymplingen utfarit med backor 2 mil
till sjös, utkastat 1000 krok såväl för stor-
som småfisk och indragit dessa samt hemkommo
kl. half 1 e. m., halkade gumman på en berg-
häll vid uppgåendet till huset, med ett back-
tråg under armen, och afbröt dervid venstra
benet något öfver fotleden. — Nu var kraften
bruten, och den gamla har allt ifrån den stun-
den måst hålla sig vid sängen. (Göteb:s H. T.)