—ver———— AL t—————— RNA
Hvarjehanda Nyheter.
En sefuwreilzeribekartskap. En
student vistades en längre tid mycket på ett
schweitzeri och ådrog sig der allmän upp-
märksamhet för sin hovans. En vacker dag
infann sig på samma stille en serdeles väl
klädd person, efter utseendet tillhörande de
bättre klasserna, hvilken sedan någon tid dag-
ligen kom dit för att: taga en konjak och
derefter åter lemna stället. Med denna per-
son gjorde vår student genast bekantskap, lik-
som i allmänhet med hvar och en som besök-
te stället. Under samtalets lopp utgaf sig
fremlingen för en högre pensionerad officer,
och generade sig icke trots den färska be-
kantskapen att öppet förklara för studenten,
att han för ögonblicket befann sig i förlägen-
het för penningar. Knappt hörde den unge
Apollosonen detta, förr än han erbjöd den
föregifne militären sin börs med ett temligen
betydligt innehåll, hvilket också genast at
denne emottogs med en skämtsam fråga när
han ville ha igen den. Nästa år, svarade
studenden i samma ton. — Härmed ville den
föregifne pensionären aflägsna sig, men hej-
dades af en annan gäst samt af värden, hvil-
ka frågade om han talade allvarsamt, hvarpå