Skogsvrörelse i Westergötltland I Borås Tidning läser man: Då genom der myckna snön och kölden äfven den inländsks jernbanstrafiken är hindrad och med stora olä genheter förenad, medför detta stora olägenheter med afseende på kommunikationerna på längre afståud. Med afseende deremot å kommunikationer på kortare distanser, äro dessa de bästa man kan önska sig. Också ser mar dagen igenom forbönder färdas igenom Borås med lass af sleepers, hvilka på vår jernbang skola vidare fraktas till Herrljunga och sedar användas på Uddevalla — Herrljunga-banan Dessutom har man börjat frakta härifrån på banan ej obetydliga partier med Lathwood som skall föras till Göteborg och derifrår sannolikt till England. I alla trakter härom. kring har man äfven inköpt stora skogsområden, och gjort aftal om ofantliga partier a timmerblock, hvilka på våra bäckar och åa skola fraktas ner till hafvet, synnerligast å Falkenberg, sågas till plankor och bräder för export. Den bortkomna plånboken. YV ha berättat att en skräddare Isaksson i Wing åker på vestra stambanan förlorat en plånbok med 5—600 rdr, att eu karl sedan varit syn lig vid Laxå station med en summa penningar som Isaksson for dit för att möjligen känna igen; att karlen vid Isakssons ditkomst re. dan var borta; och att st.ationsinspektoren Vic Laxå underlåtit att telegrafera till polisen i Stockholm om mannen. I anledning häraf har stationsinspektoren vid Laxå insändt till Göteborgs-Posten en förklaring som bekräftar alla våra uppgifter och hvarmed ändamålet är att uttrycka den åsigten att Isaksson borde sjelf, enligt råd (af hvilken?) ha anlitat länsman i orten och ej genom Dagens Nyheter af stationsinspektoren fordrat anmälan i Stockholms poliskammare. Vi äro fortfarande af annan åsigt än hr gtationsinspektoren, och, det är vi, men icke Isaksson, som ansett att stationsinspektoren, icke i följd af tjenstemanna-, men af allmänt mensklig pligt, bort göra något mera än han gjorde för att hjelpa en stackars man som haft en kännbar förlust. Hastigt dödsf.nil. Ett hastigt och oförmodadt dödsfall har i Linköping väckt en viss uppmärksarchet. Sistlidne söndag på e. m. begaf sig bryggaren H. Weis med hustru samt några vänner ut på ett litet slädparti till Bergs gästgifvargård, en mil från staden. Då de på aftonen återvände och sällskapet skildes åt vid hemkomsten till staden, hvar och en för att begifva sig till sitt, och hr Weis tog med hustru vägen till sin bostad, Sandbäcken, belägen en liten bit utom staden, steg fru W. ur siädan af fruktan för vägens ofarbarhet. Hr W. fortsatte emellertid färden, aflemnade hästarne och återvände d.erefter till fots fram för att möta hustrun. kKlommen en bit på vägen, hör han ett nödrop, påskyndar sina steg och hinner fram till henne, då hon med ropet jag dör!? faller i hans armar — död i samma ögonblick. Sådan bars hon hem. Fru Weis var temligen fet till sin kroppskonstitution samt hade ett dibarn. Man ser dödsorsaken i den skarpa vinteroch aftonkylan. Vinfern fortfar oförändrad med en jemn temligen skarp köld, heter det i Kristianstads-Bladet den 15 Febr. Det är länge sedan Skåne hade en så långvarig vinter. Det goda föret begagnas flitigt och de få lycklige som hafva slädar att hyra ut, göra goda affärer. På landet äro bönderna rent afuttröttade af snöskottning, som denna vinter mer än någonsin tager deras tid och krafter i anspråk; då en väg knappast är gjord farbar förrän den genom snöyran åter blir ofarbar. Posterna äro esomoftast förhindrade. Tealterrecensiom. De i förgår af Michalska sällskapet gifna 3:ne småpjeser voro såsom s. k. söndagsspektakel väl valda, ty de voro alla skämtsamma och byrleska. Publiken var belåten och sparade ej handklappningar. Min hustru eller en natt i Falkenberg tycktes företrädesvis slå an, och den är onekligen tokrolig. Eu Söndag på Amager har flera muntra partier och deri förekomma några täcka sångkupletter, hvilka göra lycka då de vät utföras. I morgon gifves för andra gången Preciosa, hvaraf siällskiapet ådagalägger verklig förtjenst med hänswyn till både den inskränkta lokalen och de resurser som för öfrigt äro disponibla. (Landsikr. Tidn.) Treftig marknad. Wexiöbladet lemnar en så lockande beskrifning öfver Sigfridsmessomarknaden derstädes att man skulle blifva frestad att resa dit om det icke vore så obehagligt att fara på jernväg. Det heter: Sigfridsmessomarknaden öppnades i år under fördelaktiga yttre omständigheter: ett klin