Hvarjehanda Nyheter.
Huru en girig man tefver och
dör för sill guld. För ett par veckor
sedan förevar vid en domstol i London ett
mål af ganska märklig beskaffenhet. En per-
son vid namn James Noah Baker hade nem-
ligen blifvit funnen i sin bostad — död af
hunger. Denna händelse var så mycket mera
öfverraskande som man af flera omständighe-
ter måste antaga att det icke skett i följd
af verklig nöd. De upplysningar om hans
person som inför rätten afgåfvos bevisade rik-
tigheten af detta antagande mer än väl Han
var 55 år gammal och hade sedan 2 år till-
baka bott i den bostad han vid dödstillfället
innehade. Hans lefnadssätt var särdeles egen-
domligt. Han eldade aldrig i sitt rum, äfven
1 den strängaste kyla. Hvarje morgon gick
han bort med ett knyte i handen och syntes
sedan icke till förrän kl. 2 på natten. Få
menniskor visste på hvad sätt han tillbragte
sin dag, men några påstodo att han strök
omkring på gatorna till sent om nätterna och
samlade ihop lumpor och ben, hvilka han
sedan sålde. Hans hyresvärd omtalade att han
ibland haft svårt att få ut hyran, hvilken den
aflidne alltid med största motsträfvighet ut-
betalade, samt att denne alltid plägade söka
undanflykter och begära om anstånd. Ja,
jag skall laga att ni får edra pengar snart;
jag är alltid mycket punktlig af mig och be-
talar alltid hvad jag är skyldig. Ni skall få
er fordran betald, brukade han säga hvarje
gång värden förnyade sina besök för att utfå